Tillväxtverket
En kvinna står vid en robot i en industri.

Uppdrag inom Smart industri

Nyindustrialiseringsstrategin Smart industri och dess handlingsplaner engagerar många olika aktörer nationellt, regionalt och lokalt. Tillväxtverket har sedan 2016 genomfört åtta olika regeringsuppdrag som utgår från Smart industri. Uppdragen har haft olika inriktning och tidsramar, men det övergripande syftet har varit att bidra till förnyelse och stärkt omställningsförmåga i små och medelstora industriföretag och industrinära tjänsteföretag.

Nedan lyfter vi fram slutsatser och rekommendationer från våra uppdrag.

Smart industri i regionerna

Vi har sedan 2016 arbetat med uppdrag för att främja smart industri på regional nivå, dels Smart industri i regionerna 1.0 och därefter Smart industri i regionerna 2.0. Uppdragen har sin utgångspunkt i regeringens nyindustrialiseringsstrategi men har utrymme för långtgående regional anpassning. Det innebär att samma insats har kunnat rymma allt från regionalt strukturellt kapacitetsuppbyggande åtgärder till att mobilisera för fler sökande till industriprogram på yrkesvux. Tillväxtverket har beviljat stöd till 20 projekt, fördelade över hela Sverige.

Mer om uppdraget

Tidsperiod

2016-2021

Budget

Total budget för uppdragen Smart industri i regionerna 1.0 och 2.0 var 94 miljoner kronor.

Syfte och mål

Uppdragens syfte var att stärka den regionala förmågan att stötta industrins omställning och konkurrenskraft och det har vi gjort genom en bred utlysning där regionalt utvecklingsansvariga har bedömt vilka satsningar som ska prioriteras och på vilket sätt. Utgångspunkten var Smart industris fyra fokusområden: Kunskapslyft, Industri 4.0, Hållbar produktion samt Testbädd Sverige.

Målgrupp

Målgruppen för var regionalt utvecklingsansvariga men Smart industri i regionerna 2.0 möjliggjorde även för industrins främjandeaktörer på regional nivå driva projekt.

Slutsatser

Smart industri i regionerna har gjort skillnad för det regionala utvecklingsarbetet. Regionerna bedömer att industrin har kommit upp på dagordningen på ett tydligare sätt när utmaningarna har kunnat kopplas till en nationell strategi.

Vidare är det viktigt att ta tillvara de resultat som projekten genererat, att implementera metoder för industrins omställning och att bygga vidare på upparbetat strukturkapital. Ett regionalt främjandesystem med relevant kompetens och tillräckliga resurser behövs för att vi nationellt ska klara målsättningar om industrins omställning och konkurrenskraft. Inte minst behöver vi tydligt fokus på industrins klimatomställning och kompetensförsörjning.

Rekommendationer till regeringen

  • Lansera ett grönt och brett industriprogram med regional anpassning
  • Fortsätt stärka det regionala kompetensförsörjningsarbetet
  • Använd Smart industri i regionerna som modell för regional anpassning

Rekommendationer till regionalt utvecklingsansvariga

  • Ta tillvara resultat och upparbetade strukturer
  • Stärk kopplingarna mellan kompetensförsörjning och övrigt regionalt utvecklingsarbete
  • Involvera kommunerna i regionala industrifrämjande insatser

Fördjupa dig

Smart industri i regionerna

Kontakt på Tillväxtverket

Maria Ljung Westin, fornamn.efternamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Robotlyftet

Den snabba utvecklingen som sker genom ökad digitalisering, automatisering och robotisering skapar stora möjligheter. Men små och medelstora företag har ofta mindre resurser och inte alltid kännedom om hur automation och robotisering kan bidra till att stärka deras utveckling och hur de ska gå tillväga. Ökad kunskap genom utbildningsinsatser, tillsammans med ekonomiskt stöd möjliggör för flera företag att våga göra investeringar i automationsteknik och robotar.

Mer om uppdraget

Tidsperiod

2018-2021

Budget

68 miljoner kronor.

Syfte och mål

Robotlyftet främjar automation och robotisering i Sveriges små och medelstora industriföretag. Målet är att öka företagens kunskap om användning av och investeringar i automationslösningar.

Målgrupp

Sveriges små och medelstora industriföretag.

Slutsatser

Slutsatser presenteras då uppdraget slutrapporteras till regeringen under 2022

Rekommendationer

Rekommendationer presenteras då uppdraget slutrapporteras till regeringen under 2022

Fördjupa dig

Robotlyftet

Kontakt på Tillväxtverket

Anna Goldie, fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Björn Langbeck, fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Ivan Obrovac, fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Digitaliseringslyftet

Digitaliseringslyftet har stimulerat till ökad digitalisering i små och medelstora industriföretag. Digitaliseringslyftet har gett företag möjlighet att lära av andra och få en bättre bild av digitaliseringens utmaningar och möjligheter, få rådgivning och coachning för att öka handlingskraften att digitalisera sina verksamheter.

Mer om uppdraget

Tidsperiod

2016-2020

Budget

78 miljoner kronor.

Syfte och mål

Små och medelstora industriföretag skulle öka sina insikter om digitaliseringens möjligheter och därigenom stärka sin förmåga att använda sig av digital teknik och digitala lösningar för ökad konkurrenskraft. Ett annat mål var att intermediärer såsom IUC, RISE, ALMI och andra företagsfrämjande aktörer skulle få en ökad kapacitet att tillgodose företagens behov när det gäller digitalisering.

Målgrupp

Den primära målgruppen var små och medelstora industriföretag samt industrinära tjänsteföretag. En annan viktig målgrupp var intermediärerna, dvs. de aktörer inom det företagsfrämjande systemet som riktar sig till små och medelstora industriföretag som vill effektivisera och utveckla sin verksamhet för att behålla och stärka sin konkurrenskraft.

Slutsatser

Digitaliseringslyftet visar på goda resultat – totalt har närmare 1000 företag ökat sina kunskaper om digitalisering. Vår bedömning är att företagen har kommit igång men behöver fortsatt stöd. En annat tydligt resultat är att aktörerna som främjar industrins utveckling har fått möjlighet att utveckla sina erbjudanden och metoder samt att samarbetet med andra aktörer har utvecklats. En viktig lärdom är att projektägarna bör avsätta rejäla resurser på säljinsatser och börja tidigt med att kontakta och träffa företagen.

Rekommendationer

Tillväxtverket vill se ett sammanhållet, brett industriprogram som på ett effektivt sätt stödjer industrins omställning och stärker konkurrenskraften hos såväl startups, små och medelstora som stora företag. Finansiering ska således kunna användas till att stödja företag i alla storlekskategorier. Beprövade och välfungerande metoder kan skalas upp och spridas regionalt och lokalt i samarbete med regionerna. Ett sammanhållet program underlättar även en sammanhållen kommunikation som tydligt förmedlar olika ingångar till insatser beroende på företagets behov och förutsättningar. Det blir också utrymme för flexibilitet givet förändringar i omvärlden.

Fördjupa dig

Digitaliseringslyftet.

Kontakt på Tillväxtverket

Maria Ljung Westin, fornamn.efternamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Strategisk kompetensförsörjning i industriföretag

Tillväxtverket har haft uppdraget att stimulera små och medelstora industriföretag att arbeta med sin kompetensförsörjning. Företagen har fått hjälp med att påbörja ett systematiskt och strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Uppdraget har genomförts i nära samarbete med bland annat regionalt utvecklingsansvariga, industrins företrädare, Svenska ESF-rådet och Valideringsdelegationen.

Mer om uppdraget

Tidsperiod

2017-2020

Budget

19 miljoner kronor.

Syfte och mål

Underlätta och driva på industriföretagens strategiska kompetensförsörjning.

Målgrupp

Den primära målgruppen var små och medelstora industriföretag. Sekundära målgrupper var organisationer som bland annat kan fungera som förmedlare av kunskap, såsom regionalt utvecklingsansvariga, företagsfrämjande organisationer,

bransch- och näringslivsorganisationer och andra offentliga aktörer.

Slutsatser

Uppdraget har finansierat fem pilotprojekt i sju regioner samt en digital tjänst med mallar, inspiration och tips om hur små företag kan arbeta strategiskt med sin kompetensförsörjning. Samtliga pilotprojekt har arbetat hårt med att engagera företag i insatsen. En utmaning har varit att företagen prioriterar kortsiktiga produktionsmål före strategiskt arbete. Det finns anledning att fortsätta stötta små företagen inom strategisk kompetensförsörjning. Genom detta uppdrag finns det kunskap och lärdomar att arbeta vidare med för fortsatt stöd till små och medelstora företag.

Rekommendationer

Vi vill se ett sammanhållet, brett industriprogram som på ett effektivt sätt stödjer industrins omställning och stärker konkurrenskraften hos såväl startups, små och medelstora som stora företag. Beprövade och välfungerade metoder kan skalas upp och spridas regionalt och lokalt i samarbete med regionerna. Ett sammanhållet program underlättar även en sammanhållen kommunikation som tydligt förmedlar olika ingångar till insatser beroende på företagets behov och förutsättningar. Det blir också utrymme för flexibilitet givet förändringar i omvärlden.

Fördjupa dig

Strategisk kompetensförsörjning i industriföretag.

Kontakt på Tillväxtverket

Minna Rydgård, fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Samverkan skola industri

Tillväxtverket har främjat samverkan mellan skola och industri tillsammans med regionerna och andra aktörer för att öka skolelevers kunskap och intresse för olika yrken inom industrin. Vi har genomfört pilotprojekt i utvalda regioner för att fånga upp lärdomar från goda samverkansformer och sprida vidare.

Mer om uppdraget

Tidsperiod

2016-2018

Budget

9 miljoner kronor.

Syfte och mål

Vi har arbetat för att öka studerandes kunskap om och intresse för yrken och arbetsgivare inom industrin. Arbetet skulle bidra till att:

  • Säkerställa att industrin har den arbetskraft den behöver på kort och lång sikt samt att motverka kompetensbrist
  • Öka ungdomars kunskap om industrin och förändra deras attityder till den.
  • Identifiera, skala upp, sprida och implementera metoder som stimulerar till kontinuerlig samverkan mellan skola och arbetsgivare inom industrin.

Målgrupp

Genomförare av insatser, förmedlare av information och kunskap var skolor, företagens företrädare så som branschorganisationer inom industrin, regionalt utvecklingsansvariga samt Skolverket. Slutmålgrupper var elever från grundskolan och uppåt, skolpersonal samt industriföretag och industrinära tjänsteföretag.

Slutsatser

  • Välfungerade modeller finns att sprida men finansiering, strukturer och ömsesidig förståelse brister.
  • Förutsättningar finns för regional samverkan med branschföreträdare.
  • Unga har fått ökade kunskaper om industrin men att förändra attityder tar tid.
  • Behoven av insatser för att förbättra företagens mottagarkapacitet och öka attraktiviteten för industrin kvarstår.
  • Samarbete mellan nationella myndigheter underlättar genomförande.

Rekommendationer

  • Bättre strukturer för samverkan behövs på flera nivåer och skola och industri behöver resurser för att säkra utvecklingen av ett långsiktigt samarbete.
  • Samverkan behövs lokalt, regionalt och nationellt för en fortsatt kunskapsutveckling och spridning. Vidare bör former för branschdialoger på regional nivå för att underlätta för näringslivet att i större utsträckning medverka i utbildningssamverkan undersökas.
  • En uppföljning av resultat och effekter av insatserna bör genomföras.

Fördjupa dig

Samverkan skola industri.

Kontakt på Tillväxtverket

Eva Johansson, fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se

Goda exempel på företag i industrins framkant

Tillväxtverket genomförde uppdraget dels genom projektfinansiering till IVA, som omfattade en företagstävling i tre omgångar samt 14 regionala forum om digitalisering runt om i landet, dels genom att ta fram goda exempel på företag som ligger långt framme i sin industriella utveckling samt producera och sprida filmer och artiklar om dessa.

Mer om uppdraget

Tidsperiod

2016-2018

Budget

6 miljoner kronor.

Syfte och mål

Syftet var att synliggöra framgångsrika företag som är skickliga på industriell utveckling för inspiration och lärande. Målen var att:

  • inspirera små och medelstora industriföretag till förnyelse och utveckling genom konkreta exempel på hur framgångsrika företag har gjort för att förnya och effektivisera sin verksamhet, produktion och sina processer med hjälp av digitalisering,
  • öka kännedomen om vilka möjligheter digitalisering, ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete och hållbarhet för med sig.

Målgrupp

Primär målgrupp var små och medelstora industriföretag, med fokus på företag med 10–99 anställda. Sekundära målgrupper var genomförare av projekt inom Smart industri, kommuner, regionalt utvecklingsansvariga och andra företagsfrämjare samt myndigheter och organisationer med relevans för industrins industriella utveckling.

Slutsatser

  • Det är en utmaning att hitta företagsexempel som inspirerar.
  • Det är utmanande att nå de små och medelstora industriföretagen.
  • Ett strategiskt och sammanhållet arbete med kommunikation och spridning. av goda exempel är avgörande.
  • Intermediärer är en viktig kanal för att nå ut med goda exempel.

Rekommendationer

Det är tveksamt om specifika uppdrag som handlar om att synliggöra och sprida goda exempel är ändamålsenligt. Istället är det rimligt att behovet av att lyfta fram goda exempel blir en del i genomförandet av större och mer sammanhållna uppdrag som omfattar insatser som skapar insikt, ökad kunskap, handling och finansiering och som pågår under flera år.

Kontakt på Tillväxtverket

Maria Ljung Westin, fornamn.efternamn.efternamn@tillvxtverket.se

Tillverkning i Sverige

Tiotusentals nya företag startas varje år i Sverige. Vissa av dessa baseras på en produkt som behöver tas från produktidé till prototyp, till pilotserie och slutligen till fullskalig produktion. Även befintliga tillverkningsföretag ökar sin innovationskraft och tar fram nya produktidéer som företagen själva inte alltid kan tillverka. Tillverkning i Sverige skulle stärka företagens förutsättningar att industrialisera och tillverka nya produkter i Sverige. Målet var att öka företagens kunskap om vilka möjligheter som finns.

Mer om uppdraget

Tidsperiod

2018-2020

Budget

20 miljoner kronor.

Syfte och mål

Syftet var att stärka förutsättningarna för företag att industrialisera (att förbereda produktionsstart) och tillverka nya produkter i Sverige. Detta skulle

nås genom:

  • Ökad kunskap hos innovativa företag och innovationssystemets aktörer om möjligheter för tillverkning i Sverige.
  • Utvecklad matchning mellan aktörer som har produktidéer med aktörer som kan erbjuda tillverkning och.
  • Ökade möjligheter till rådgivning kring val av produktionsstrategi för idéägare.

Målgrupp

Den huvudsakliga målgruppen var de aktörer som utgör stödsystemet, t.ex. RISE, SISP och IUC.

Slutsatser

Det finns ett visst stöd för företag som står i begrepp att industrialisera och/eller producera en hårdvaruprodukt, men stödet är svårt att hitta det för det enskilda företaget. Det finns inte någon fullgod överblick över systemet, inte heller bland dem som är verksamma inom stödsystemet. Sammantaget bedömer vi att det finns behov av mer utveckling för att stödsystemet ska kunna erbjuda ett heltäckande stöd till företag för att underlätta att produktion förläggs till Sverige.

Rekommendationer

  • Det behövs nationell samordning för att ge alla företag samma möjligheter
  • Det behövs en nära samverkan med forskningsfinansiärer som Vinnova och Energimyndigheten
  • Fortsatt finansiering behövs för att etablera nya metoder och verktyg på marknaden
  • Inkludera även hemtagning av produktion i den nationella samordningen

Fördjupa dig

Tillverkning i Sverige.

Kontakt på Tillväxtverket

Björn Langbeck, fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se