Tillväxtverket
Unga företagare arbetar tillsammans.

Hur får vi forskningen i labb att bli till nytta för företag?

Nyttiggörande­kapacitet - så går forskning från labb till nytta

Många av framtidens utmaningar kan mötas med hjälp av forskning och innovation. Gränser kan flyttas för vad som är möjligt för att nå en framtida hållbar utveckling. Men hur ser vägarna framåt ut? Och hur gör vi forskningresultat tillgängliga i mer än böcker och vetenskapliga tidskrifter?

Just detta analyseras i utredningen ”Innovation som drivkraft – från forskning till nytta”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som regeringen publicerade nyligen. Den tittar på hur innovationsstödet vid lärosätena på ett bättre sätt kan bidra till att stärka Sveriges innovationskraft.

Vad betyder ”nyttiggörande” egentligen?

Ett begrepp, som är centralt i utredningen, är “nyttiggörande av forskningresultat”. Det slår mig hur nyanserat och intressant begreppet är. Men det får mig också att vrida och vända på tankarna om vad det egentligen betyder. Vilken uppfattning har jag om detta, jag som jobbar i det “regionala innovationsstödsystemet” med regionalfondsprogrammet i Västsverige och som dessutom har forskarbakgrund? Utredningen lyfter dock att begreppet inte är glasklart för alla lärosäten. Är det ett så invecklat begrepp? Ett sådant begrepp som allt oftare dyker upp i våra samtal med lärosäten om hur vi ska disponera den gemensamma resursen så att den på bästa sätt kommer till nytta för företag.

Det jag har landat i är att för mig, liksom för många av mina kollegor på Tillväxtverket som jobbar i närheten av forskning och innovation, uppstår nyttiggörande i skärningspunkten mellan akademi, industri och samhälle. Det är i den interaktionen som den osynliga kunskapen överförs och utvecklas i innovationsprocesser. Kärnan i begreppet ligger i en enkel definition "forskning som kommer till användning och gör skillnad för företag och samhället", det är liksom ”have your cake and eat it, too”. Samtidigt kräver nyttiggörande långsiktighet och kapacitet. Nyttan kommer inte alltid omedelbart. Detta visar hur stort behovet av behovsdriven forskning är och därmed också vikten av att bygga upp nyttiggörandekapacitet vid lärosäten.

Toppen på isberget

Jag vågar jämföra med ett isberg när jag funderar över hur nyttiggörande på lärosäten fungerar. Det som är enkelt att lyfta upp är just när forskning kommersialiseras eller förknippas med konkret affärsnytta. Men den stora delen av nyttiggörandearbete genomförs i fundamentet av isberget. Det görs genom alla långsiktiga insatser som bygger upp en nödvändig nyttiggörandekapacitet som möjliggör användning av forskning.

Utredningen lyfter behovet av ökat stöd för att forskning som sker på lärosäten ska komma samhället och företag till nytta. Detta förfaller vara ett viktigt förslag och ligger helt i linje med satsningar som Tillväxtverket finansierar inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Inom tematiskt området ”forskning-innovation” beviljas största delen av medlen i högsta grad till högskolor och dess holdingbolag. Holdingbolagen som omfattar science parks och inkubatorer och funkar som högskolorna förlängd arm för nyttiggörande av forskning. Fokus i insatserna ligger på byggande av innovationsmiljöer med koppling till regionala tillväxtstarka sektorer. Innovationsmiljöer i form av testbäddar och demonstratorer som är skräddarsydda för ett mer innovativt Sverige. Insatser som är helt avgörande för att företag ska kunna förnya sig och blir mer konkurrenskraftiga.

I Västsverige har många högskolor haft en hög ambition med inriktning att bygga en nödvändig nyttiggörandekapacitet. Detta görs till exempel vid Högskolan Väst som har byggt upp en hel infrastruktur runt avancerad industriteknik en så kallad additiv tillverkning. Med stöd av EU-medel satsar högskolan på införande av nya tillverkningstekniker i företag baserat på forskningsresultat. Ett bra exempel på insatserna är EU-projektet Replab med fokus på reparation och återtillverkning. Ett annat exempel som jag vill lyfta fram är EU-projektet Testmiljö Halland vid högskolan i Halmstad. I samarbete med civilsamhället och offentlig sektor har högskolan etablerat infrastrukturer med fokus på nyttiggörande av hälso- och vårddata. Målet är att utveckla olika smarta plattformar för vårdgivare såväl i privat som offentlig regi. Projekten ger företagen en hävstång i deras omställningsarbete till nya utvecklingsprocesser. Dessutom har forskning och utbildning vid lärosäten utvecklats genom närheten till företag.

”Högst på dagordningen”

Alla dessa insatser utgör viktiga pusselbitar i vår gemensamma omställningsresa. Därför ska begreppet nyttiggörande stå ”högst på dagordningen”. Att ge små och medelstora företag tillgång till forskning ska vara en regel snarare än ett undantag. Därför behöver vi satsa på att stärka lärosätens nyttiggörandkapacitet. En kapacitet som rustar våra företag tekniskt och kompetensmässigt. En stor del av Tillväxtverkets uppdrag handlar ju på olika sätt om hur vi ska stärka samverka mellan forskning och näringslivet. Vi bidrar till etablering av infrastruktur för att stödja svenska lärosäten att göra resan från forskning till tillämpad nytta. En nödvändig resa för att forskning ska ligga i framkant i omställningsarbetet. I detta omställningsarbete spelar lärosäten och Tillväxtverket en viktig roll.

Mohamed Ben Abdelhamid

Jobbar på EU-programmet Västsverige. Han har doktorerat i företagsekonomi och eftersom han brinner för tillväxt i små och medelstora företag jobbar han i dag med regionala tillväxtfrågor. Mohamed tror på att en hållbar omställning genom samverkan är en rent existentiell fråga för framtida tillväxt.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300