Tillväxtverket
eu-logotyp

Vad går EU-finansieringen till i Sverige?

Vad händer med EU:s finansiering i Sverige? Vilken utveckling sker? Och vilka konsekvenser har pandemin haft på insatserna? Den här rapporten ger en bild av vad många miljarder kronor har hamnat i Sverige under en sjuårsperiod.

Pengarna har finansierats genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, även kallad Regionalfonden, och inkluderar territoriella samarbetsprogram (även kallat Interreg). Rapporten handlar om programperioden 2014-2020 och innehåller information om samtliga program.

Regionalfondsprogrammen investerar i projekt som i förlängningen stödjer företag, men hur många företag har fått stöd? Majoriteten av företagen får stöd som inte är rent finansiella och vad är det då för typ av stöd?

Hur många arbetstillfällen uppskattas ha tillkommit under sjuårsperioden? Hur många företag har fått möjlighet att ansluta sig till ett bredband med hög hastighet? Hur stor del av finansieringen är avsatt för att stärka koldioxidsnål ekonomi och hur många företag har fått ut produkter på marknaden?

Vilka mål har det satsats på, till vilka aktörer går pengarna och vilka är de största medfinansiärerna?

Och när pandemin sedan dundrade in, vad gjorde programmen för att mildra effekterna på näringslivet? Vilka insatser fick strykas till förmån för andra?

Detta och mycket mer kan du läsa om i Lägesrapporten 2020 som också innehåller en uppföljning av mångfalden bland de projekt som får stöd. Vilka är människorna bakom projekten?

Nedan kan du läsa en sammanfattning av rapporten. Vill du läsa Lägesrapporten i sin helhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. så finns den här. Här går det också att läsa delrapporten om genomförandet av finansiella instrument per riskkapitalfond. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sammanfattning Lägesrapport

Regionalfondsprogrammen har en total budget på strax över 8,6 miljarder kronor i EU-medel att bevilja till nationella och regionala utvecklingsprojekt. Vid utgången av 2020 hade 97 procent av medlen, nästan 8,4 miljarder, beviljats. Under 2021 beräknas i princip hela den resterande delen av EU-budgeten att beviljas. Därutöver kommer medel för React EU att beviljas inom det nationella regionalfondsprogrammet. Samtliga program har aktivitetsindikatorer som projekten rapporterar löpande under projekttiden. Hittills har drygt 30 000 företag fått stöd. I rapporten beskrivs hur programmen bidrar till de horisontella kriterierna miljö, jämställdhet och integration. En viss andel av programmens medel per insatskategori ska användas för mål om klimatförändringar. Totalt är 75 procent av de avsatta medlen beviljade hittills.

De fem programmen för territoriellt samarbete som förvaltas i Sverige har tillsammans en EU-budget på 3,067 miljarder kronor. Per sista december 2020 hade dessa program beviljat 3,026 miljarder kronor vilket utgör 99 procent av den gemensamma EU-budgeten för dessa program. Totalt återstår drygt 40,7 miljoner kronor att bevilja inom programmen.

I rapporten presenteras även uppgifter för de sju territoriella samarbetsprogram och grannskapsprogrammet Kolarctic som förvaltas utanför Sverige. Programmen fokuserar på investeringar för att bevara och skydda miljön, främja anpassningar och riskhantering i samband med klimatförändringar samt stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Totala EU-budgeten för dessa program uppgår till 10,6 miljarder kronor. Per 31 december 2020 hade samtliga program tillsammans beviljat 10,8 miljarder kronor till projektverksamhet vilket motsvarar 102 procent av programmens samlade EU-budget.

Pandemins effekter på programmen

Rapporten innehåller vidare en beskrivning av vilka effekter pandemin haft på genomförandet av de nio regionala programmen och programmen för territoriellt samarbete, samt vilka åtgärder som har vidtagits av Tillväxtverket. Tillväxtverket har dels genomfört extrainsatta utlysningar för att möta effekterna av pandemin, dels anpassat pågående utlysningar. Anpassningar har exempelvis handlat om att rikta om insatser till drabbade branscher, eller att öppna upp för förlängning och utökning av budget för befintliga projekt.

De särskilda utlysningarna har syftat till att möjliggöra krisstödjande insatser mot främst besöksnäringen och industrin men också branschöverskridande insatser för små och medelstora företag. Totalt sett har ett 60-tal projekt beviljats som ett resultat av extrainsatta eller anpassade utlysningar. Projekten har inslag av både kortsiktig återhämtning och långsiktig omställning och förväntas nå cirka 6000 företag. I de fall där insatserna har riktats till särskilda branscher eller näringar har det företrädesvis handlat om besöksnäring och tillverkande industri. Det finns inslag av direkta krisstöd till företag men huvuddelen av insatserna är riktade mot en mer långsiktig omställning. Samtliga program har hanterat ändringar i pågående projekt till följd av pandemin. De vanligaste typerna av ändringsbeslut har handlat om förlängning av projekttiden, justerad inriktning och omfördelning av budget.

Så många företag får stöd

En extern utvärderare har haft i uppdrag av Tillväxtverket att ta fram en rapport som beskriver pandemins påverkan på genomförandet av regionalfonden inom tematiskt mål 3 "Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag". Rapporten visar att projekten har varit framgångsrika i att hantera pandemin och att förutsättningarna överlag är goda att uppnå ursprungliga mål. Tillväxtverket har tagit fram två särskilda covid-indikatorer för att kunna följa resultaten av de projekt som beviljats i särskilda riktade utlysningar med syfte att hantera effekterna av pandemin. Den ena följer upp antalet små och medelstora företag som får icke-ekonomiskt stöd och den andra fokuserar på antalet små och medelstora företag som får bidrag. För 2020 kan inget utfall redovisas, men projekten förväntar sig att nästan 5400 små och medelstora företag kommer få icke-ekonomiskt stöd och att drygt 600 små och medelstora företag kommer att få bidrag i form av ekonomiskt stöd.

De territoriella samarbetsprogrammen har blivit ombedda att redovisa hur den pågående pandemin har påverkat genomförandet av programmen. Det har skett en omställning till digitala möten och konferenser. Alla program har försökt underlätta för projekten genom att programmen möjliggjort förlängning och budgetändring hos projekten. Programmen har trots pandemin sett en resultatutveckling hos projekten under 2020 och programmens resultat har utvecklats såväl vad gäller indikatorer som för de övriga resultat som följs upp inom ramarna för programmens resultatarbete.

Har du frågor om Lägesrapporten?

Kontakta Lovisa Petersson, Tillväxtverket
fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se