Tillväxtverket
eu-logotyp

Samverkan ska lösa samhällsutmaningar

Det är i gränslandet mellan näringsliv, ideell sektor och offentlig sektor som de sociala innovationerna föds. Innovationer som kan handla om allt ifrån att nyanlända lär sig svenska genom att lära äldre att hantera datorer och mobiltelefoner till att ta tillvara på matsvinn och sälja vidare. Genom samverkan tar man i projektet SIRU Social Innovation för Regional Utveckling i Jönköpings län tillvara på hela samhällets innovationskraft.

Kvinna tittar på papper med olika budskap som ligger på ett golv.

SIRU Social Innovation för Regional Utveckling i Jönköpings län tillvara på hela samhällets innovationskraft.

Sociala innovationer är nyskapande tjänster, produkter, processer och metoder som utvecklas för att möta samhällets utmaningar på nya sätt. Hur ska näringslivet säkra sin tillväxt och öka sin konkurrenskraft på marknader som blir mer och mer internationella och tekniska? Och hur kan entreprenörer och aktörer få den hjälp och det stöd de behöver för ta sina uppfinningar och idéer vidare och kanske skapa ett företag kring dem? Ett svar på dessa frågor är att stärka arbetet för hållbar utveckling både i befintliga företag och i stödet till nyföretagande.

I Jönköpings län genomfördes under 2015-2016 en förstudie och där konstaterades att arbetsmarknaden i regionen var könssegregerad och att näringsstrukturen hade ett högt industriberoende. Tillväxten var svag i de små och medelstora företagen och det var svårt för dem att attrahera rätt kompetens för att få företagen att växa. Förstudien visade även att det fanns ett behov av stöd för sociala entreprenörer.

För att råda bot på detta skapades projektet SIRU - Social Innovation för regional utveckling. I projektet samverkar Jönköping University (Jönköping International Business School och Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare på Hälsohögskolan) med Coompanion i Jönköpings län.

- Utifrån de utmaningarna ska projektet vidga begreppet innovation och med hjälp av detta göra det möjligt för regionens näringsliv och samhälle i stort att öka konkurrenskraften och samhället att bibehålla eller öka välståndet, säger Marlene Ockander som är en av projektledarna och lektor vid Jönköping University. Tanken är att bygga upp en stödjande infrastruktur för sociala innovationer där nya samarbeten kan uppstå och därmed nya sätt att lösa de utmaningar som alla parter i samhället behöver arbeta tillsammans med för att lösa. På detta sätt hoppas vi att projektet kan bidra till lösningar på problem med exempelvis utanförskap och svårigheter att rekrytera kompetens.

Nu har projektet kommit halvvägs och störst fokus ligger på att skapa aktiviteter som sprider kunskap och ökar kompetens kring sociala innovationer. En av aktiviteterna är en facilitatorutbildning som har pågått under ett år, med sammanlagt cirka fem träffar. Deltagarna kommer ifrån många olika sektorer och tanken är att de efter utbildningen ska bli ambassadörer och sprida kunskap om och bidra till flera sociala innovationer inom sina respektive områden. Utbildningen har gett verktyg och metoder för deltagarna att leda en grupp framåt i en tydlig process och mot ett tydligt mål, utan att vara den som matar på med information. Det kan vara ett möte som är både kreativt och skapande men det kan även vara ett mer reflekterande och analyserande möte.

- Vår region präglas ju av den så kallade gnosjöandan, säger Marlene. Här finns driftiga småföretagare som verkar genom starka nätverk. Även högskolan arbetar i den andan. Tanken med sociala innovationer har funnits länge här, men nu sätter vi ett namn på den och ökar fokuseringen på att lösa de problem som uppstår när samhället och arbetsmarknaden med den förändras. Hur ska vi inkludera de nyanlända och ta tillvara deras kompetens?

När näringslivet och lärosäten med forskning och utbildning, ideell och offentlig sektor samverkar kan man hitta kreativa lösningar på ett problem. Ett exempel skulle kunna vara att unga nyanlända lär sig svenska genom att de lär gamla att hantera datorer.

- Det generella tänket är att möta utmaningarna på ett okonventionellt sätt säger Jeanette Rosén som är projektledare på Coompanion. Reaktionerna från människor är ofta ”det tar väl staten hand om?” men så är det ju inte längre. Vi måste skapa möjligheter för människor som har en idé att komma vidare med den. Vi ska arbeta strukturerat för att få in det synsättet i den fortsatta verksamheten, även efter det att projektet gått i mål. Ute i Europa satsas det mycket på sociala innovationer och det är viktigt att vi håller jämna steg internationellt.

Förutom facilitatorsutbildningen har det anordnats dialogmöten mellan etablerade företag, högskolan och idéburna organisationer som till exempel ett fotbollslag eller en patientförening.

- Innovationerna uppstår ofta i mötet mellan de olika aktörerna som sitter på olika nycklar, säger Jeanette. När vi arbetar tvärsektoriellt kommer de kreativa lösningarna fram.

Fausto Callegari gick facilitatorsutbildningen och blev utvecklingsledare

En som genomgått facilitatorutbildningen är Fausto Callegari som är utvecklingsledare för Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) vid högskolan i Jönköping. RUC är en samverkansorganisation som arbetar med den så kallade tredje uppgiften – samverkan med det omgivande samhället.

- Jag jobbar med samverkansfrågor och fick erbjudande om att gå kursen via internmejl och jag har verkligen inte ångrat mitt beslut att vara med. Det är en mycket bra utbildning som jag har haft stor nytta av i mitt arbete. Den öppnade upp sinnet och gav impulser och nya verktyg till utveckling och framtidsvisioner av hur man kan arbeta på ett bättre sätt med gemensamt definierade problem och dess lösningar, säger han.

Under ett år träffades deltagarna cirka fem gånger och det var olika föreläsare och lärare som gick igenom olika moment. Fausto är mycket entusiastisk över intrycken och de nya insikterna.

- Jag har tillämpat mycket av det jag lärde mig på kursen i mitt arbete, säger han. Jag driver bland annat flera olika nätverk med deltagare från flera sektorer i samhället. För en tid sedan anordnade jag i ett av mina regionala nätverk ett så kallat designlabb, som är en term jag fick med mig från utbildningen. Utifrån några frågeställningar samlade jag människor till denna typ av systematisk ”brainstorming”. Alla deltagare är aktiva och närvarande – inga mobiltelefoner får vara med.

Han fortsätter:

- Frågeställningen behandlas både verbalt och ickeverbalt för att så småningom landa i ett resultat som alla är delaktiga i och överens om. Under den senaste träffen samlades vi i en ateljé här på högskolan. De öppna, stora ytorna gjorde det möjligt att göra olika möbleringar, att använda rummets alla ytor och möbler för att visualisera och bearbeta problematiken och synliggöra både processen och resultatet för alla samtidigt. Sammantaget ett utmärkt sätt att konkret leda samverkan.

Fakta om projektet

Programområde: Småland och Öarna
Projekttid: 2016-11-01-2019-12-31 
Stödmottagare: Coompanion Jönköpings län Ekonomisk Förening 
Beviljat stöd från EU:s regionala utvecklingsfond (SEK): 3 789 749