Tillväxtverket
eu-logotyp

Snöfabriken fick hela byn att leva

Jakten på den bästa snölagringen ligger i fokus när Bruksvallarna, bland annat känt från SVT:s vinterstudio, satsar. Men EU-projektet Bruksvallarna Snow Factory har resulterat i så mycket mer än snö.

- Skolan var nedläggningshotad för några år sedan, nu behöver den nästan bygga ut. Inflyttningen har ökat och jag skulle säga att skidåkningen är grunden till mycket. Man vågar tro på bygden, säger projektledare Micke Althin.

Projektledare Micke Althin och Mats Erlander, vd på Bruksvallarna & Ramundberget Fjäll AB.

Projektledare Micke Althin och Mats Erlander, vd på Bruksvallarna & Ramundberget Fjäll AB.

Sjuhundratjugo meter över havet i Sveriges sydligaste högfjällsområde i Härjedalens kommun ligger Bruksvallarna och Ramundberget. I dalgången huserar Bruksvallarna & Ramundberget Fjäll AB, BRa Fjäll, ett destinationsbolag som för några år sedan gjorde en analys av hur områdets attraktionskraft kunde bli ännu mer konkurrenskraftigt.

Bolaget landade i att en säkrad snötillgång, främst i början av säsongen, var den största konkurrenskraften området kunde skapa och sedan dess har laborerandet nått oanade höjder.

- När vi skrev ansökan så kände vi ett behov av att förlänga säsongen för att öka lönsamheten i framför allt boendenäringen, säger Micke Althin och berättar att han inspirerades av bland annat Östersunds kommun och Idre Fjälls sätt att spara snö.

Och förutsättningarna för mer snö och en längre säsong var bra. Bruksvallarna är en högt belägen plats och ofta är kallgrader många.

- Projektet har gjort det möjligt att utveckla den här platsen där snöhögen ligger, säger projektledare Micke Althin och tittar upp på den enorma spånhögen med kapacitet att rymma 26 000 kubik snö.

Tankstation och fjäll.

Projektet "Bruksvallarna snow factory” som senare blev ”Bruksvallarna snow farming" har gett ringar på vattnet för hela bygden.

Snöhögen eller Spånfjället, som det skämtsamt kallas.

Snöhögen eller Spånfjället, som det skämtsamt kallas.

Under täcket av spån ligger nästa säsongs snö och väntar, redo att grävas fram i oktober när spåren ska läggas.

- Vi tänker hela tiden att vi kan göra snösparandet ännu mer effektivt och nu har vi skapat en plats där vi både producerar och lagrar. Spånfjället kallar vi den, i stället för Sonfjället, säger vd:n Mats Erlander och skrattar till.

Omkring honom reser sig Helagsfjället, Sylarna, Skars och Mittåkläppen. Några hundra meter därifrån ligger skidspåren fortfarande åkbara, trots den sena våren. En ensam skidåkare skejtar i solskenet. Det visar sig senare vara Perry Olsson, vallare i norska landslaget och han stannar till för att prata med Mats innan han ger sig av på skid-vana ben på den moderna vinteranläggningen igen.

Perry Olsson, vallare i norska landslaget skejtar i bild.

Perry Olsson, vallare i norska skidlandslaget, skejtar i bild.

Projektet ”Bruksvallarna Snow Factory”, som senare blev ”Bruksvallarna Snow Farming”, beviljades 12 miljoner kronor från Europeiska regionalfonden. Men hjälp av det och lika mycket i medfinansiering kunde de börja göra förbättringar 2015.

- Vi köpte en anpassad pistmaskin och gjorde en uppgradering av snökanonsystemet för längdsskidspår och skidskytte så vi kunde börja producera snö tidigare i något högre lufttemperatur. Sedan tog arbetet med sparad snö ungefär halva projektets kostnad. Utöver det har vi förbättrat lite faciliteter nere på stadion i form av toaletter, duschar och bredband samt miljövänliga LED-lampor i elljusspåren, säger Micke.

Men den största delen har alltså handlat om att säkra snö. Bruksvallarna hade jobbat med snögaranti under många år men den innebar bara att gästen kunde avboka stugan om det inte fanns någon snö och det skapade ändå en osäkerhet.

- Nu vet både klubbar och landslag att de kan åka skidor i Bruksvallarna 13 oktober så de vågar boka hotell och billigt flyg. Det finns en säkerhet, säger Mats.

Mats Erlander framför skylten som talar om att projektet delvis är finansierat med EU-medel.

”Projektet har gett oss förmånen att ha en av de modernaste anläggningarna för längdåkning just när det gäller snöproduktion och där vill vi fortsätta ligga i framkant”, säger Mats Erlander, vd på Bruksvallarna & Ramundberget Fjäll AB.

Han pratar mycket om dialog. Dialogen med gästerna, rennäringen och markägare men också den med andra skidanläggningar som Granåsen i Trondheim, Östersunds kommun, Davos och Rupholding för att tillsammans erbjuda bästa möjliga produkt.

- En del av projektmedlen använder vi till ett samarbete med EU-projektet Peak innovation och projektet Snö där vi har gjort mindre snöhögar för att hitta de bästa metoderna för att lagra, berättar han. Och allt arbete har gett resultat.

- Det blev en fantastisk försäsong. 14 oktober la vi ut snön men vi kunde få ut längre och bredare spår än tidigare. Dessutom, så fort det var snö i luften, så kunde vi också trycka till vårt fjällspår.

Före projektet hände det ibland att spåren öppnade lika tidigt som nu men andra år kunde det också bli i mitten eller slutet av november. Att leva med osäkerheten var jobbig.

En skylt med texten "Vinterstudion" syns i ett fönster.

Varumärket Bruksvallarna växer. Förra säsongen hade Bruksvallarna besök från bland annat Litauen, Estland, Österrike, Italien och Norge förstås.

- Numera delar vi upp säsongen i tre perioder. Sparad snö från 13 oktober till 15 november, sprutad snö 13 november till 15 december och ordinarie säsong från 15 december. Projektet innebar att den första säsongen tillkom och vi sålde spårkort för 185 000 kronor då. Den siffran var ju 0 kronor året innan. Men vi har sett ett ökat tryck under hela säsongen och spårkortsförsäljningen för hela Nordic ski-området har ökat med 12 procent. Det kan kopplas till den tidiga snöpremiären. Och vad det sedan innebar i antal varma bäddar och omsättning hos de lokala handlarna vet vi inte, säger Micke.

Vad de vet är att snöprojektet har betytt mycket för hela bygden.

- Alla kanske inte njuter av den sparade snön men alla förstår att det är bra för bygden eftersom det skapar en hållbar tro, Man vågar tro på framtiden och inflyttning i stället för utflyttning, säger Mats och berättar om en kock från Portugal och en designer från Argentina som har flyttat upp med sina familjer, utöver ett par stockholmsfamiljer och ett danskt par.

- Skolan var nedläggningshotad för något år sedan, fyller Micke i.

Bild på längdskidspåret i barmark.

I området som kallas Nordic Ski finns 30 mil skidspår, av dem ansvarar Bruksvallarna för omkring 12-13 mil. Fem och en halv kilometer består av den lagrade snön.

Hade ni kunnat klara det här utan EU-pengar?

- Nej, vi hade inte klarat av att göra de infrastrukturförändringar som behövde göras och då hade kostnaden varit för hög. På det här sättet kan vi göra det långsiktigt och hållbart.

Egentligen var det meningen att projektet skulle avslutas i mars men det fortsätter till augusti 2018.

- Projekten har gått så bra så vi har 2 miljoner kronor kvar att använda för en del infrastruktur som vi inte har hunnit med, säger Mats innan han ger sig in i restaurang-kåtan på stadion för att äta korv med mos. Snöfabriken tuffar på.

Mats Erlander och Micke Althin med fjällen i bakgrunden.

Mats Erlander och Micke Althin jobbar tillsammans med andra skidanläggningar för att trotsa klimatförändringar och driva längre säsonger.

Bild på spånet där snön ligger under. Mats Erlander är också han i bild.

Projektets medfinansiering kommer från Härjedalens kommun, Regionförbundet Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen Jämtland, BRA Fjäll AB och privata pengar.

Fakta om projektet

Programområde: Mellersta Norrland
Projekttid: 2015-06-01 -2018-03-31 (förlängt)
Stödmottagare: Bruksvallarna & Ramundberget Fjäll AB
Beviljat stöd från EU:s regionala utvecklingsfond (SEK): 12 000 000