Tillväxtverket

Hållbara glashus kan bli ekonomiskt

Är det ett fönster eller är det en vägg? Svaret är att det kan vara både och. Eller att fönstret också är en vägg som bär upp ett helt hus. Sedan flera år söker forskare och företag lösningen på hur en glasvägg ska kunna bära upp en byggnad. Och just nu är sökandet, understött av regionala EU-pengar, inne i en fas som i bästa fall kan ge oss den första riktiga glasväggen om något år.

Bild från projektet Boost i Småland

Foto: Dick Gillberg

Det började för nästan tio år sedan med ett projekt som leddes av RISE Glas, före detta Glafo - glasforskningsinstitutet, i Växjö. Det fortsatte med ett europeiskt projekt där bland annat Sverige, Österrike, Slovenien och Chile deltog. Numera ingår jakten på glaset som håller i projektet BOOST - Boende och bostadsutveckling för stark tillväxt. Projektet drivs inom Vinnväxtmiljön Smart Housing Småland och är ett av de största och viktigaste delprojekten. Som namnet visar är det här ett småländskt projekt.

En halv miljon till bärande glas

– I BOOST-projektet har vi inom Smart Housing Småland sammanfört Linnéuniversitetet, RISE - Research Institutes of Sweden i Växjö, högskolan Jönköping University och Träcentrum i Nässjö, berättar Mikael Ludvigsson, processledare för Smart Housing Småland.

Av Tillväxtverkets nio miljoner kronor till BOOST går runt en halv miljon till lastbärande glas. Lika mycket kommer från andra finansiärer. Allt under sammanlagt tre år. Men varför vill de bygga väggar av glas i stället för på det vanliga sättet? Det flesta svar handlar i första hand om det estetiska.

– Den stora fördelen är att man kan lätta upp konstruktionen. Bjälklag och pelare försvinner, sådant som ligger i arkitektens intressen, säger Mikael Ludvigsson.

Apples glasade affär mest lik

Det handlar om hus som aldrig har setts och det närmaste Mikael Ludvigsson kommer är Apples stora glasade affär vid Central Park i New York.

Michael Dorn, lektor i byggteknik på Linnéuniversitetet, betonar också de arkitektoniska fördelarna.

– Arkitektmässigt blir vi av med stora öppningar. Fasadskikt och pelare försvinner och man kan bli av med en trävägg. Fönstret eller väggen kan också köras ner mot golvet och därmed blir det mer ljus i rummet.

Oklar ekonomi

Fördelarna med arkitekturen är, om uttrycket tillåts, glasklara. Ekonomin är mer oklar.

– Vi har inte gjort någon ekonomisk utvärdering, säger Michael Dorn.

Något som ändå kan tala för ekonomisk vinst är att en glasvägg inte vittrar sönder om den utsätts för fukt. Men hur stora hus det går att bygga är en annan fråga.

– Jag kan tänka mig ett tvåvåningshus. Däremot har vi inte undersökt om det går att bygga ett sexvåningshus, säger Michael Dorn.

Väggelement är nästa steg

Det som hittills prövats är pelare, balkar och väggelement i glas och trä och det Michael Dorn nu vill gå vidare med är väggelementen. Enkelt beskrivet är det ett element i glas, en träram med glas inuti ramen. Glaset är laminerat vilket innebär att det är två glasskivor med en plastfilm mellan glasskivorna. Glaset limmas fast i träramen.

Nu gäller det att fästa väggelementet mot resten av huset och i samarbete med modultillverkarna är målet att fästa en bärande glasvägg i en byggmodul.

Byggmodulen är fyra gånger fyra meter och själva glaset tre gånger tre. Glasdelen i väggen skulle därmed bli så stor som nio kvadratmeter.

Än så länge handlar det inte om att bygga upp ett helt hus. Det första delmålet blir att en kortsida av huset ska bestå av en bärande glasvägg.

Industrialiserad tillverkningsprocess krävs

Redan nu kontaktas företag för potentiell medverkan så att de första stegen kan tas under 2018. Att få igång en tillverkning är inte målet nu men finns naturligtvis som en framtidsvision.

Hur lång tid det kommer att ta är svårt att förutsäga. För tio år sedan sade Florian Witt, då forskningsingenjör på RISE, att krävs en industrialiserad tillverkningsprocess om glas ska få ett genombrott som byggmaterial.

Det sker vid brand

Men vad händer om det börjar brinna? På RISE Safety i Borås sitter Jerry Eriksson, projektledare på RISE:s glassektion i Växjö. Han är med och bygger upp en testmatris för att få veta hur glas och lim reagerar vid brand och det som kan ske är att glaset spricker av värmepåfrestningen. En fråga är då om laminerat glas ska användas. En annan fråga är hur lång tid glaset klarar en brand. Just det här projektet betalas av stiftelsen ÅForsk.

– Det här är ett resultat av vad vi gjort tidigare och kan leda till att vi åter begär projektpengar av EU för att fortsätta det här projektet i större skala, säger Jerry Eriksson.