Tillväxtverket
eu-logotyp

Stärk små och medelstora företag i Småland och Öarna

  • Öppnar 1 september 2022
  • Region Gotland
  • Region Jönköpings län
  • Region Kalmar län
  • Region Kronoberg

Har du idéer som stärker Småland och Öarna och områdets små- och medelstora företag? Nu finns möjlighet att söka finansiering som stärker företag i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Gotlands län.

Illustration av en pil uppåt

Vad?

Affärsutveckla och internationalisera små och medelstora företag.

Illustration av en profil

Vem?

Organisationer med små och medelstora företag som målgrupp.

Illustration av sedlar

Hur mycket?

40 procent av era projektkostnader. Utlysningens budget är cirka 40 miljoner kronor.

Vad handlar erbjudandet om?

Utmaningar

Småland och Öarna har lågt nyföretagande, låg internationalisering, lågt kunskapsinneh, liten branschbredd, svag tillväxt, låg lönsamhet inom små och medelstora företag.

Det är därför avgörande att utvecklingen inom Småland och Öarna präglas av en hållbarhetsdriven näringslivsutveckling inom alla branscher för att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft och tillväxt. Det kan handla om hållbar industriomställning, byggnation, vatten- och energiförsörjning, cirkulära processer inom bl.a. livsmedels- och skogsindustrin eller en hållbar upplevelse- och besöksnäring.

I och med Corona-pandemin och instabilitet i omvärlden så har osäkerhet, minskad efterfrågan och störningar i värdekedjorna ökat företagens kostnader. Att återställa produktiviteten och konkurrenskraften blir en utmaning för företagen på kort sikt. På längre sikt är det även viktigt att öka bredden av företag inom näringslivet för att bättre kunna möta utmaningar i framtiden.

Etableringsfrekvensen (nystartade företag per 1000 invånare) är enligt siffror från Tillväxtanalys lägre än i riket. Småland och öarna ligger också under rikssnittet sett till företag som startas av utrikes födda personer och av kvinnor.

Nya och befintliga företag behöver öka fokus på att bidra till klimatomställningen samtidigt som de ökar sin tillväxt och konkurrenskraft. Nya cirkulära affärsmodeller behöver utvecklas.

Exempel på insatser som efterfrågas är:

  • Affärsutveckling och internationalisering för små och medelstora företag genom exportfrämjande insatser, inklusive produktiva investeringar
  • Avancerade stödtjänster för små- och medelstora företag och grupper av sådana företag (inklusive ledning, marknadsföring och design)
  • Företagsinkubatorer med större regional räckvidd, stöd till avknoppningsföretag och nystartade företag
  • Stöd till innovationskluster, även mellan företag, forskningsorganisationer och myndigheter och företagsnätverk som i första hand gynnar små- och medelstora företag.

Vad ska projekten leda till?

Genomförda insatser ska bidra till att öka takten i klimatomställningen, göra arbetsmarknaden mer jämställd, stärka kompetensförsörjningen, öka konkurrenskraften, höja innovationsförmågan eller bidra till att digitalisera små- och medelstora företag

Finansieringen ska bidra till att uppfylla följande globala mål

Globalt mål 5 Jämställdhet
Globalt mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Globalt mål 10 Minskad ojämlikhet
Globalt mål 12 Hållbar konsumtion och produktion

Övergripande utmaningar

Låg takt i klimatomställning och utveckling för en bättre miljö

Klimatomställningstakten är för långsam för att nå målen i klimat- och energiplanen. Därför behövs åtgärder för att minska utsläpp samtidigt som konkurrenskraft bibehålls.

Ojämställd arbetsmarknad

Småland och Öarna behöver skapa förutsättningar för jämställd regional utveckling. Normer behöver vidgas och attityder förändras för att bryta ett rådande traditionellt sätt att se på t.ex. innovation, ledarskap och företagande. I Småland och öarna ska kvinnor och män ha samma förutsättningar till delaktighet i utvecklingsarbete och på lika villkor ta del av resurser. För att stärka attraktionskraft, tillväxtpotential och sysselsättning ska allas potential tillvaratas.

Svag kompetensförsörjning

Sysselsättningstillväxten drivs av utrikes födda vilken är den del av befolkningen i arbetsför ålder som ökar och bidrar till större delen av arbetskraftstillskottet. Det finns bristande matchning samt låg formell utbildningsnivå i arbetskraften i Småkland och öarna samtidigt som kompetens flyttar från Småland och öarna. Att både den genomsnittliga och högsta utbildningsnivån är låg i många små och medelstora företag ger svårigheter att ta till sig akademisk kunskap. Det är ett hinder för samverkan med universitet och högskolor och forskningsinstitut vilket framhålls som en avgörande faktor för framgång inom smart specialisering.

Svag konkurrenskraft

Småland oh öarna har lågt nyföretagande, låg internationalisering, lågt kunskapsinnehåll, liten branschbredd, svag tillväxt och låg lönsamhet i små och medelstora företag. Näringslivet behöver breddas genom att bland annat öka antal tjänste- och kunskapsintensiva företag.

Låg innovationsgrad

För att jämna ut regionala skillnader i innovationsresultat och konkurrenskraft rekommenderas investeringar i stödfunktioner till befintliga kluster, stärkt konkurrenskraft och användning av avancerad teknik. Utveckling av skräddarsydda system för smart specialisering och främjande av internationellt och regionalt samarbete, i syfte att utbyta kunskaper och uppnå en kritisk massa för specialiseringarna, uppmuntras. Det framhålls att innovationskapacitet kan öka genom samarbete mellan lärosäten och små och medelstora företag. Kommissionen konstaterar även att behov finns av att utveckla färdigheter för att skapa regionala innovationssystem.

Svårt att få ut effekter av digitalisering

Småland och öarna är ett industri- och förädlingsstarkt område men graden av automatisering, Artificiell intelligens (AI och robotisering är för låg. Ett digitaliseringslyft med fokus på säkrad nytta behövs i tillhandahållande av tjänster till invånare, företag och organisationer.

Hållbar utveckling

Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att:

  • utrota fattigdom och hunger
  • förverkliga de mänskliga rättigheterna
  • uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor
  • säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Agenda 2030 är ett ramverk för nationell handling och globalt samarbete för hållbar utveckling.

Läs mer om Agenda 2030 och de globala målen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Projektansökningarna ska också ligga i linje med ett eller flera av de globala målen som är mest aktuella för utlysningens innehåll.

5 och 10 - Jämställdhet och Jämlikhet

Politisk, ekonomisk och social jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till alla dimensioner av hållbar utveckling, globalt mål 5.

Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av Till exempel kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning. Även om många länder har haft en positiv ekonomisk utveckling med minskad fattigdom under de senaste decennierna, så har klyftorna ökat både inom och mellan länder. Projekt som integrerar jämlikhet i sin organisation och sina aktiviteter minskar risken för konflikter och främjar alla människors möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.

För att uppnå en hållbar utveckling kopplad till målgruppen små- och medelstora företag vill vi att alla projekt beaktar jämställdhet och jämlikhet inom ramen för sina aktiviteter. Jämlikhet och jämställdhet ger också större förutsättningar för nytänkande och innovation.

9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Projekt som syftar till innovation och teknologiska framsteg för att finna hållbara lösningar för såväl ekonomiska som miljömässiga utmaningar kopplar an till globalt mål 9. Det bidrar dessutom till att skapa nya marknader och arbetstillfällen som kan bidra till en effektiv och jämlik resursanvändning. Att investera i hållbara industrier, forskning, miljövänlig teknik och innovation är alla viktiga sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.

12 - Hållbar konsumtion och produktion

Projekt som fokuserar på hållbar konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa.

Innan du ansöker

Innan du ansöker ska du:

Skicka in din ansökan i god tid. Om er ansökan kommer in efter sista ansökningsdag kommer vi att avvisa den. Om ert projekt beviljas stöd kommer ni i samband med rapportering av era genomförda insatser att få ert stöd utbetalt. En förutsättning för att ni ska få pengar är att ni följer reglerna för stödet.

Ansökningar som har kommit in till Tillväxtverket är allmänna handlingar. Det betyder att
Tillväxtverket måste lämna ut din ansökan om någon begär ut den. Innan handlingen lämnas ut görs alltid en sekretessprövning. Det är därför viktigt att du är tydlig om någon del i din ansökan innehåller affärshemligheter som skulle kunna omfattas av sekretess.

Du hittar information om vad som gäller för stödet i avsnittet planera i Handbok för EU-projekt på tillvaxtverket.se.

För att säkerställa att ansökningar svarar mot de regionala utvecklingsstrategierna, ska projektet förankras hos den regionalt utvecklingsansvariga organisationen i berört eller berörda län.

Vi rekommenderar därför att ni tidigt fyller i mallen "Testa er projektidé och får återkoppling på denna innan ni ansöker. Mallen fungerar som ett diskussionsunderlag inför ett eventuellt möte med regionalt utvecklingsansvarig och en handläggare på Tillväxtverket, eller för att få återkoppling via e-post eller telefon. Skicka er ifyllda mall till Tillväxtverket och den av Tillväxtverkets kontaktpersoner nedan där idén är tänkt att genomföras:

Tillväxtverket:
smalandochoarna@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 91 00

Region Kalmar: Maria Stegefors
maria.stegefors@regionkalmar.se
Tel: 0480-44 83 99

Region Kronoberg: Josefine Wilhelmsson
josefine.wilhelmsson@kronoberg.se
Tel: 0470-58 32 00

Region Jönköpings län: Johanna Stejdahl
johanna.stejdahl@rjl.se
Tel: 072-204 94 48

Region Gotland: Roland Engkvist
roland.engkvist@gotland.se
Tel: 070-447 70 10

Vem kan söka?

Juridiska personer, privat- eller offentligrättsliga kan söka stödet.

  • Exempel på privaträttsliga juridiska personer är aktiebolag och ideella och
    ekonomiska föreningar.
  • Exempel på offentligrättsliga juridiska personer är universitet och högskolor,
    regionförbund, kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Enskilda näringsidkare och privatpersoner kan inte söka stödet.

Exempel på organisationer som förväntas söka i Småland och Öarna är organisationer inom det regionala företagsfrämjandesystemet och ägare av miljöer och infrastrukturer, universitet och högskolor, forskningsinstitut och organisationer som arbetar med att stödja sociala innovationer. Även organisationer med säte utanför området är välkomna att söka för insatser som stärker små- och medelstora företag inom Småland och Öarna.

För vad kan ni söka?

Det är i denna utlysning möjligt att söka finansiering för följande insatser:

  • Affärsutveckling och internationalisering för små och medelstora företag, inklusive produktiva investeringar
  • Avancerade stödtjänster för små och medelstora företag och grupper av sådana företag (inklusive ledning, marknadsföring och design)
  • Företagsinkubatorer, stöd till avknoppningsföretag och nystartade företag
  • Stöd till innovationskluster, även mellan företag, forskningsorganisationer och myndigheter och företagsnätverk som i första hand gynnar små och medelstora företag

Läs mer om Regionalfonden Småland och öarna.

Hur mycket kan ni få i stöd?

Er ansökan kan få högst 40 procent i medfinansiering från Regionalfonden. Resterande 60 procent av er budget ska vara offentliga och/eller privata medel.

Budgeten ska vara kostnadseffektiv. Tillväxtverkets handläggare gör en bedömning av budgeten, därför är det viktigt att ni kan förklara hur ni har tänkt när ni har planerat era kostnader.

Hur länge kan projektet pågå?

En förstudie kan pågå i maximalt 9 månader
Ett projekt kan pågå i maximalt: 36 månader och utöver det 4 månader för utvärdering och slutredovisning

Läs mer om de olika projekttyperna i Tillväxtverkets EU-handbok

Krav, villkor och regler

Observera att utlysningen är preliminär och att utlysningstexten kan komma att ändras. Detta beror på att EU-kommissionen ännu inte har godkänt Sveriges program inom Regionalfonden och regeringen ännu inte beslutat om ny svensk fondgemensam förordning. En förutsättning för att ansökan ska öppna är både att programmet godkänns och att en förordning beslutas. Innan ni skickar in en ansökan ska ni till följd av detta beakta eventuella ändringar i utlysningen.

Kraven som ställs på projektet och på er som ansöker finns beskrivna i Handbok för EU-projekt 2021-2027.

Förskott: Ni som ansöker om finansiering behöver ha en god likviditet för att kunna genomföra projektet. Utbetalning av stöd sker i efterskott för de kostnader som är betalda och uppfyller övriga krav för stödberättigande kostnader. Därför är det viktigt att ni planerar för likviditeten i projektet. Under vissa förutsättningar kan ni få förskottsutbetalning. Läs mer om förskott på sidan Förskott i Handbok för EU-projekt.

Slutredovisning: Ni ska lämna in slutredovisningen för ditt projekt senast sista projektdag.
Hållbarhetsanalys: Alla projekt ska integrera hållbarhet. Tillväxtverket ställer krav på att hållbarhet integreras i planering, genomförande och uppföljning. Att projektet arbetar med hållbarhet är med andra ord en förutsättning för att kunna beviljas stöd från regionalfonden. I Regionalfonden används hållbarhet som ett paraply för de övergripande principerna jämställdhet, likabehandling, icke-diskriminering och miljö. I Min ansökan ska ni besvara frågor om hur ert projekt förhåller sig till och integrerar hållbarhet. Läs mer om hållbarhetsanalys i Tillväxtverkets EU-handbok

Bedömning och urval: Tillväxtverket bedömer er ansökan utifrån krav och kriterier. Er ansökan bedöms i två steg. I det första steget säkerställs grundläggande krav, villkor och obligatoriska urvalskriterier. I det andra steget bedöms kvaliteten i ert projekt utifrån fyra kvalitetskriterier. Läs mer om hur vi bedömer och fattar beslut om er ansökan i Handbok för EU-projekt 2021-2027.

Du kan bara få pengar för kostnader du haft under projektperioden. En projektperiod kan tidigast starta det datum som ansökan elektroniskt kom in till Tillväxtverket. Du kan inte få ersättning för kostnader du haft innan projektperiodens start.

Din ansökan ska uppfylla kraven i utlysningen. Den ska tydligt beskriva de insatser och aktiviteter som bidrar till programmets specifika mål och indikatorer som finns för det insatsområde och den investeringsprioritering som din ansökan gäller. Tillväxtverket kommer att avslå ansökningar som inte uppfyller kraven.

EU-programmen styrs främst av följande förordningar:

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060
  • Ny svensk fondgemensam förordning (under framtagande)

De styrande förordningarna kompletteras av Tillväxtverkets allmänna villkor och eventuella
föreskrifter. Läs mer om de styrande förordningarna.

För att ditt projekt ska få stöd krävs det att projektet följer kraven och villkoren
som står i handboken.

Krav på projektutvärdering

Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets allmänna villkor och framgår av
Tillväxtverkets beslut om stöd. Krav på upphandling av utvärdering gäller för projekt som omsluter en total projektbudget mer än 12 miljoner kronor. Utvärdering av projekt ska ske i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer för projektutvärdering.

Företag och gynnande av företag

Stöd till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom stöd.

Skicka in ansökan

Ni skickar in er ansökan via e-tjänsten Min ansökan. Du hittar obligatoriska bilagor som ska finnas med i din ansökan under Ansöka och rapportera, ansök om EU-finansierat stöd.

Du kan läsa mer om Min ansökan och de frågor och områden som ansökan innehåller i avsnittet Så fyller ni i ansökan om stöd i Handbok för EU-projekt.

På sidan När och hur kan ni ansöka, i Handbok för EU-projekt finns information om användarkonto och e-legitimation.

Hur handläggs och beslutas er ansökan?

Tillväxtverket gör först en bedömning av om ansökan är komplett och uppfyller krav i förordningar och lagar, samt om ni har ekonomisk och administrativ förmåga att genomföra planerat projekt.

En handläggare på Tillväxtverket kontaktar dig under handläggningen.
Vi bedömer om ansökan passar in i aktuellt program och aktuell utlysning.

Ansökningar som Tillväxtverket bedömer uppfyller kraven tas upp för prioritering av Strukturfondspartnerskapet i början av december. Tillväxtverket ger besked om ansökan inte kommer att lyftas till prioriteringsmöte.

När protokollet från prioriteringsmötet är justerat fattar Tillväxtverket beslut enligt prioriteringarna.

Kontakt

Vill du komma i kontakt med oss?

Hör av dig till: Erik Wennerhag, Emma Wixe, Eric Andersson, Ellen Khoushaba, Malin Hassler eller Henrik Blomberg.

E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08-681 00 00 (växel)

Den 21 juni kl. 13.00-14.00 och den 22 juni kl. 13.00-14.00 ges tillfälle att delta i digitalt informationsmöte kopplat till innehållet i publicerade utlysningar. Vill ni delta, hör av er till oss. Se mejladress ovan.

Mer om Regionalfonden Småland och öarna

Sök finansiering

Du söker finansiering till ditt projekt i vår e-tjänst Min ansökan. Erbjudandet öppnar 1 september och stänger 15 september.