Tillväxtverket

Fem definitioner för landsbygder

Hur definierar ni begreppet landsbygder på din enhet? Förhoppningsvis hänger svaret på den frågan nära ihop med hur ni tänkt tillämpa definitionen i ert arbete med kunskap och lärande.

Naturbild AB+46 8 411 43 30info@naturbild.se

Genom att till exempel använda en landsbygdsdefinition som synliggör skillnader mellan olika typer av kommuner får ni kunskap som kan vara omöjlig att nå via en redovisning på länsnivå. Kanske som en del av uppföljningen av hur er verksamhet möter behov i alla delar av landet? Vill ni i stället få insikter inför riggningen av kommande näringslivsinsatser, kan en definition som synliggör hur förutsättningar skiftar inom kommuner vara ett effektivt verktyg.

text där det står fem tips för hela Sverige

Som en del av Tillväxtverkets uppdrag att stärka utvecklingen i Sveriges landsbygder har arbetsgruppen för livskraftiga landsbygder tagit fram en Vägledning för livskraftiga landsbygder. Genom den hjälper vi kommuner, regioner och myndigheter att på olika sätt lyfta landsbygdsperspektiven inom sina verksamheter.

I vägledningen lyfter arbetsgruppen bland annat fem exempel på hur ni kan (men inte alltid bör) definiera landsbygder:

  • Tillväxtverket och regeringen använder en kommungruppsindelning som bygger på befolkningsstorlek och avstånd. Enligt denna indelning består Sverige av sex typer av kommuner varav tre benämns som landsbygdskommuner. En fördel med denna indelning är att den synliggör att det finns olika typer av landsbygder – som ofta uppvisar skilda utvecklingsmönster. Den utgår från ett så kallat rutnätssystem, anpassat för internationella jämförelser.

Olika typer av landsbygder - Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)

  • Sveriges kommuner och regioner (SKR) har också en så kallad kommungruppsindelning där Sverige delas in i nio grupper av kommuner som i sin tur bildar tre huvudgrupper. Indelningen bygger på kriterier som tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster. Landsbygdskommuner med stort beroende av besöksnäring bildar en egen grupp. En fördel är att databasen Kolada erbjuder en stor mängd statistik utifrån denna indelning.

Kommungruppsindelning - SKR

  • Statistiska Centralbyrån (SCB) har en geografisk indelning som bygger på demografiska statistikområden (DeSo) – där Sverige delas in i nästan 6 000 områden vilket gör den användbar också på kommunal och regional nivå. Indelningen utgår från tätorter och valdistrikt, men tar även hänsyn till förutsättningar i geografi och infrastruktur som vattendrag och järnvägar. Områdena klassificeras utifrån om de till största delen ligger i kommunens centralort, i annan tätort eller utanför en större befolkningskoncentration.

DeSO – Demografiska statistikområden (scb.se)

  • I vissa sammanhang uppfattas landsbygder som en motsats till tätorter. SCB definierar tätorter som sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Övriga Sverige benämns som ”utanför tätort” vilket i praktiken ofta tolkas som landsbygder. I detta perspektiv utgör landsbygder något som befinner sig mellan tätorterna, vilket kan ses som problematiskt då det riskerar att landsbygder och tätorter synliggörs på olika sätt. Tätort är ett grovt mått som omfattar en dryg procent av Sveriges yta och 88 procent av befolkningen.

Tätorter i Sverige (scb.se)

  • Att mäta tillgängligheten till olika typer av samhällsservice som till exempel drivmedel, dagligvaror och grundskolor är i många fall relevant för att synliggöra förutsättningar för utveckling i landsbygder. Ett viktigt verktyg för det är Tillväxtverkets plattform Pipos. Genom Pipos kan vi på Tillväxtverket och andra aktörer ta fram underlag inom områden där geografiska avstånd har betydelse för befolkning och företag, oberoende av administrativa gränser.

Pipos

Hur gör andra?

Så, hur gör andra myndigheter och offentliga aktörer? Kartläggningar som arbetsgruppen gjort visar att det inte finns ett svar på den frågan.

– Lite förenklat så definierar kommunerna ofta allt utanför centralorten som landsbygder medan regionerna föredrar att prata om hela regionen och lyfter begrepp som till exempel funktionella analysregioner. Nationella myndigheter gör på lite olika sätt, men ofta saknas en myndighetsövergripande definition, säger Klas Fritzon, Landsbygder och lokal kapacitet.

Men frågan är hur ni gör på din enhet eller i ditt team? Och om det finns möjlighet att ha ett mer systematiskt landsbygdsperspektiv i arbetet med kunskap och lärande? Vad skulle det kunna tillföra? Och vad riskerar ni att missa om allt fokus ligger på bransch eller länsnivå?

Mer kunskap och fler frågor att reflektera över när det gäller landsbygder hittar du i Tillväxtverkets Vägledning för livskraftiga landsbygder: Vägledning för livskraftiga landsbygder - Tillväxtverket (tillvaxtverket.se)

Kontakt

Har du ytterligare frågor kring definitioner för landsbygder så kan du kontakta Klas Fritzon eller Gunnar Lindberg.