Tillväxtverket

Så tänker vi om utvecklings­inriktade arbetssätt

Som ett led i att jobba med myndighetens utvecklingsstrategi har Utvecklingsavdelningen på Tillväxtverket frågat medarbetare och chefer om deras erfarenheter av utvecklingsinriktade arbetssätt. I denna artikel har vi sammanfattat insikter från intervjuerna. En gemensam bild vi får är att Tillväxtverket har en positiv och utvecklingsinriktad kultur, men viss osäkerhet kring vad utvecklingsinriktade arbetssätt innebär i praktiken.

En illustration som visar hur vi kan gå från att vilja arbeta utvecklingsinriktat till ett läge där vi gör det

Illustration: Malin Persson, Data och systemstöd

Är vi utvecklingsinriktade?

”I grunden har vi en positiv och utforskande kultur på myndigheten – vi vill lära oss mer!”

Många anser att kulturen på Tillväxtverket är utvecklingsinriktad. Flera menar att ”vi behöver vara utvecklingsinriktade för att kunna hantera vårt uppdrag, att det ligger i vår myndighets DNA”. Åsikterna går däremot isär när det gäller vad utvecklingsinriktade arbetssätt innebär i praktiken. Flera upplever ett glapp mellan behov och faktiska arbetssätt. Många menar även att hur vi i praktiken arbetar i hög grad skiljer sig från person till person.

– Det finns en efterfrågan, från medarbetare, på en större tydlighet från chefsledet och en ökad kunskap om vilka metoder och verktyg vi kan använda när vi arbetar. Det säger processutvecklare Ludvig Kimby som ingåra i arbetsgruppen tillsammans med Josefine Majewski, Hanna Åslund och Anna Ekman.

”Kultur, strukturer och verktyg – utan de tre delarna kan vi inte bli en lärande organisation”

En del av medarbetarna ifrågasätter vad som egentligen är nytt i dessa arbetssätt och om det går att utgå från samma metoder i olika delar av verksamheten.

"Vad är egentligen nytt, vad är motsatsen till att arbeta utvecklingsinriktat och vilka problem syftar de här arbetssätten till att lösa?"

Det finns också en frustration över att utvecklingsinsatser inte sällan leder till att problem, utvecklingsbehov och åtgärder identifieras men utan att det sker några förändringar. Några har ifrågasatt om vi lyckas bidra till större, omdanande förändringar.

Det handlar om att vara innovativ. Det är skillnad mot att löpande arbeta med förbättring”.

Svartvit teckning på ett huvud med en tankebubbla med olika tecken som tyder på förvirring

Illustration: Malin Persson, Data och systemstöd

Hur ska vi definiera våra begrepp?

Begreppen agilt, tvärfunktionellt och användarorienterat uppfattas delvis som självklara men samtidigt diffusa och svåra att tillämpa i delar av verksamheten. Bilden är att många står bakom begreppen, men att alla definierar dem olika.

Agilt

Agilt arbetssätt förknippas med brandkårsutryckningar och hög flexibilitet när förutsättningarna så kräver. Det kan vara ett sätt att hantera en insats med otydliga ramar eller som ska utföras inom mycket snäva tidsramar. I några delar av verksamheten är det i stället ett förhållningssätt och en metodik som genomsyrar arbetet.

Men hur vi definierar ett agilt arbetssätt skilja sig mycket åt. Från att tro att det handlar om just brandkårsutryckning till att det känns om att det är närbesläktat med tvärfunktionellt eller att helt enkelt göra ständiga förbättringar.

Tvärfunktionellt

Att arbeta tvärfunktionellt uppfattas av flera som nödvändigt och många menar att då involveras berörda kompetenser samtidigt som man undviker att arbeta i stuprör.

I bilden förklaras nuläget när det när det gäller vårt förhållande till tvärfunktionellt arbetssätt: "Jag jobbar tvärfunktionellt för att jag bjuder in alla perspektiv till ett möte". Det nya, önskade läget är att vi jobbar i tvärfunktionella team där alla jobbar fokuserat mot samma mål.

– Det är dock inte lika självklart att tvärfunktionellt innebär att man verkligen jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. I praktiken kan det ibland handla mer om att fler medarbetare än vad som kanske är nödvändigt samlas i lite för många och långa möten. Samtidigt har vi fått flera signaler om att tvärfunktionella arbetssätt gör jobbet roligare och mer intressant, menar Ludvig Kimby.

Två bilder som visar nuläge och nyläge när det gäller tvärfunktionellt arbetssätt. Förklaras i texten.

Illustration: Malin Persson, Data och systemstöd

Användarorienterat

Användarorienterade tycker nog alla att vi ska vara i någon mån, men kan den inställningen krocka med vår roll som myndighet? Vissa vi intervjuar ser svårigheter genom att det är regeringens mål och vår roll i ett system av regelverk och myndigheter som vi måste beakta i våra insatser, att vi inte alltid bara kan vara ”kundvänliga”.

Som bilden visar uppfattar vi att vi jobbar användarorienterat när vi tänker på mottagarna (vilket betyder att man refererar till hur man själv skulle vilja ha det). Medan i ett nyläge arbetar vi med olika metoder för att tillägna oss användarinsikter som sedan styr val och nya initiativ i vårt arbete.

Bilder som beskriver nuläget och nyläget när det gäller användarorienterat arbetssätt

Illustration: Malin Persson, Data och systemstöd

Ett medskick från intervjupersonerna är att vi inte får glömma bort att koppla allt utvecklingsarbete till resultat, nytta och värde av vår verksamhet. Utvecklingsinriktade arbetssätt får inte bli ett självändamål.

Håller du med om de insikter projektet har fångat upp? Vilka perspektiv har man missat? I höst kommer vi starta upp en Yammertråd på ämnet.