Tillväxtverket
Muskulös man som spänner sina armar.

I valet mellan biceps och budget

Kanske var det bara en medelålderskris. Idén om att starta året med en rejäl utmaning. Först tänkte jag anmäla mig till ett lång­lopp. Sedan att bli en byråkrat med biceps. Men det slutade med att jag riktade fokus mot sätesmuskulaturen – utifrån ett lands­bygds­perspektiv såklart.

Under 27 kvällar har jag (på pinnstol) gått igenom de 27 utgiftsområden som tillsammans utgör statens budget 2021. Totalt 3199 sidor. Visst har nyanserna mest skiftat i grått. Men bortom alla siffor och ord har jag skådat ljuset. Eller åtminstone skymtat Sverige.

När regeringen själv presenterade innehållet i budgeten lyfte den fram att hela landet ska växa var ett av sju prioriterade områden, med insatser som bland annat fortsatt finansiering av landsbygdsprogrammet och stöd till näringslivsutveckling i landsbygdskommuner.

Jag har i detta fall varit mer intresserad av statens samlade verksamhet. Alltså hur alla 1 158 miljarder hanterar ett landsbygdsperspektiv.

Tre övergripande slutsatser

Intrycken överväldigar. Det är som att vända ansiktet uppåt i ett snöfall – när det finns så mycket att fokusera på att allt blir oskarpt. Men till slut sitter jag där med tre övergripande slutsatser:

1. Landsbygdsperspektivet fokuserar på det som inte fungerar

Nästan ingenstans ser jag möjligheter. Och det oavsett om ämnet handlar om demokrati, kultur eller demografisk utveckling. I sig antagligen rimligt då politik i stor utsträckning adresserar utmaningar, men samtidigt blir det en stark kontrast till de tecken vi just nu ser på att människor i spåren av pandemin söker sig till landsbygderna. Det sistnämnda inte minst synligt i den analys Tillväxtverket gjort av hur media skildrar framtiden för landsbygder och städer. Frågan är om den nya dragningskraften blir bestående och hur det i så fall påverkar politiken framåt.

2. Landsbygdsperspektivet är till stor del outtalat

Det betyder att det finns möjlighet att i högre utsträckning sätta både politikens utfall och utmaningar i ett geografiskt sammanhang. Visst syns det i områden som handlar om till exempel regional utveckling, kommunikationer eller miljö. Men av det 70-tal politikområden som budgeten innehåller för 2021 är det bara ett tiotal som har en uttalad geografisk dimension med i målet. Det är samtidigt tydligt att dessa politikområden innefattar insatser som tillsammans har avgörande bety­delse för Sveriges möjligheter att nå det landsbygdspolitiska målet om likvärdiga förutsättningar till arbete, boende, företagande och välfärd.

3. Landsbygdsperspektivet är spretigt

Begreppen och indelningarna är många – och definieras inte alltid. Kanske är det januarikylan eller bara det monotona arbetet som gör att en avundsjuka kommer krypande, och till min förvåning riktar sig mot jämställdhet. Det är det där med kvinnor och män. Dom finns överallt i budgeten. Och i just den ordningen – 15 gånger vanligare än män och kvinnor. Både samordnat och enhetligt. Det mångåriga arbetet med jämställdhetsintegrering i staten verkar ha gett resultat. Eller åtmin­stone gjort frågorna synliga. Vilka maktstrukturer det bidragit till att riva är tro­ligt­vis en helt annan historia. Men sinnet stillar sig. Jag gillar ju jämställdhet och tänker att det visar på vikten av att styra långsiktigt mot de förändringar som sam­hället vill uppnå.

Både helhet och delar

Det är svårt att besvara i vilken utsträckning utveckling i landsbygder lyfts fram som ett mål i sig, eller som en hävstång för andra mål. Men jag tänker att det i mer generell mening ligger en fara i att göra landsbygdsfrågor till för mycket av ett särintresse (hur nu det är möjligt när nästan hela landet geografiskt sett består av landsbygder). Sverige består av både landsbygder och städer av skiftande karak­tär. Och det är svårt att se att det kommer något gott av att olika områden ställs mot varandra. Men för att helheten ska leverera behöver också delarna fungera – och då behöver vi synliggöra dess förutsättningar och förmågor. Och ibland tillåta oss att se möjligheterna.

Min fru var inte road när jag berättade om min utmaning. Särskilt inte när jag valde budgeten före bicepsen. Men banne mej om jag inte känner mig starkare än någonsin när jag nu sammanfattar resultatet: Regeringen kan, precis som myndigheter, regioner och kommuner, utveckla hur landsbygdernas förut­sättningar hanteras som en integrerad del av helheten.

Potentialen är tydlig.

Och relevansen stor.

/Klas

Läs mer om begreppen som används i arbetet för livskraftiga landsbygder

Läs mer om den kunskap vi utvecklar i arbetet för livskraftiga landsbygder

Veta mer om landsbygdsperspektivet i statens budget?

Strukturmässigt bygger statens budget på en indelning i 27 utgiftsområden och ungefär 500 anslag. Ett exempel på anslag är vägunderhåll, ett annat projektmedel för regional utveckling. Varje utgiftsområde består också av ett eller flera politikområden – som har mål beslutade av riksdagen. Den sammanhållna landsbygdspolitiken är ett exempel på just ett politikområde. I budgeten för 2021 finns ett sjuttiotal.

Landsbygd (eller motsvarande) nämns i 19 av 27 utgiftsområden. I störst utsträckning inom utgiftsområdena för landsbygdspolitiken och regional utveckling. Andra områden som hanterar landsbygd i stor utsträckning (eller motsvarande) gäller kommunikationer, miljö och kultur och utbildning. Inom de båda sistnämnda fem gånger mer ofta genom begreppet hela landet än landsbygd. Begreppet glesbygd används mycket sällan, vilket ligger i linje med landsbygdspolitikens ambitioner om att prata om olika typer av landsbygder, istället för landsbygd och glesbygd.

Veta mer om hur jag gick igenom budgetpropositionen?

Genomgången av budgetpropositionen 2021 har skett systematiskt med hjälp av ett antal sökord. För det specifika landsbygdsperspektivet använde jag sökorden landsbygd, glesbygd, hela landet och hela Sverige medan ett mer generellt geografiskt perspektiv har fångats genom sökord som lokal, kommunal, regional och territoriell. Jag har dessutom sökt på begrepp som till exempel jämställdhet, kvinnor och män, klimat, samordning, likvärdighet, livskraft – för att komplettera med ytterligare dimensioner.

Jag har inom de allra flesta utgiftsområden tagit ut exempel som jag bedömt intressanta. Kombinationen av det kvantitativa och det kvalitativa har gett mig den förståelse som ligger till grund för ovanstående text.

Klas Fritzon

Koordinator för landsbygdsuppdrag. För att lyckas i rollen lyfter Klas fram det stora beroendet av andra. Det är tillsammans vi gör skillnad, hävdar han på gränsen till tröttsamt ofta.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Behandling av personuppgifter

    Om du fyller i personuppgifter i kommentaren så sparas de hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.