Tillväxtverket
Detaljbild från en datorenhet och datalagring.

Hur läser man 6,7 miljoner jobb­annonser?

Att leva som man lär och agera som man predikar, det är deviser som förpliktigar. Ökad digitalisering är ett mantra som med rätta förmedlas från såväl myndigheter som regering. Men är vi själva med på tåget?

Härom veckan läste vi på Tillväxtverket 6,7 miljoner jobbannonser publicerade i Arbetsförmedlingens Platsbanken under åren 2006-2020. Detta för att ge ett underlag till regeringsuppdraget Fokus på digital spetskompetens (regeringen.se). Uppdraget handlar om hur kompetensförsörjningen av just digital spetskompetens kan utvecklas.

Hur gjorde vi då för att mäkta med denna mastiga analys? En (i alla fall teoretisk) möjlighet hade varit att anställa närmare 70 personer för att läsa och klassificera en annons varannan minut under ett års tid, till en kostnad av ca 50 mnkr. Men nej, de resurserna har vi inte, och inte heller tiden. Det är såklart inte heller motiverat att lösa uppgiften på det sättet.

Så hur gjorde vi då?

Vi tog hjälp av datadriven analys, i detta fall programmerad i R, ett programmeringsspråk som ofta används just för analys av statistik och text. Arbetsförmedlingen har lagt upp annonserna som öppna data. Vi skrev en kod så att annonserna lästes in i vårt program och genomsöktes efter ord som är förknippade med digital spetskompetens, som till exempel olika programmeringsspråk och relaterade termer. Programmet räknade sedan ihop antalet unika annonser där det fick träff.

Hög effektivitet och god hushållning med datadriven analys

Projektet är ett illustrativt exempel på hur analyser som skulle vara enormt resurskrävande, för att inte säga omöjliga, blir såväl möjliga som lätthanterliga tack vare datorer och programmering.

Ett av Tillväxtverkets mål är att fler företag ska ta vara på digitaliseringens möjligheter. Men vi myndigheter behöver också ligga i framkant vad gäller digital transformation. Det är till och med nödvändigt för att uppfylla det krav som budgetlagen stipulerar: I statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas. Vi arbetar därför för att öka graden av automatiserad kvantitativ analys även i samhällsekonomiska frågor. Om den kunskapen utvecklas borde den möjliggöra betydande effektivisering och ökad kvalitet i myndigheters verksamheter.

Efterfrågan på digital spetskompetens ökar...

Så, hur har då utvecklingen sett ut vad gäller vår frågeställning? Jo, efterfrågan på digital spetskompetens har med viss variation ökat med nästan det dubbla från 2006 fram till i dag. År 2006 nämndes något av våra sökord i ca 7 procent av samtliga platsannonser. År 2020 var andelen ca 14 procent.

...och snart vet vi mera

Detta är dock bara ett första steg i vår analys av digital spetskompetens. Det fullständiga resultatet och slutsatser presenteras i en rapport senare i år. Du kan också läsa mer om det samlade projektet här: Digital Spetskompetens.

Programmeringen som gjorde det möjligt

Programmeringen av denna analys utfördes av Erik Hegelund vid Tillväxtverket i samarbete med Filippa Annersten vid Universitetskanslersämbetet.

Du kan själv ladda ned datan här: https://jobtechdev.se/docs/apis/historical/

Projektet är en vidareutveckling av en programmering som Christian Lindell vid Region Skåne gjorde 2018: https://filer.skane.com/textanalys_platsannonser/data_it/Efterfragan_data_och_it.html

Kristian Seth

Kristian Seth är Analyschef på Tillväxtverket sedan den 1 januari 2020. Han kommer senast från tjänsten som chef för EU-budgetenheten på Finansdepartementet.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Behandling av personuppgifter

    Om du fyller i personuppgifter i kommentaren så sparas de hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.