Tillväxtverket

Regional statistik om varuexporten för år 2014–2018

Trots ett växande fokus på att fler företag behöver bli internationaliserade för att öka sin konkurrenskraft har det till stor del saknats tillförlitlig regional exportstatistik. Därför har Tillväxtverket gett konsultföretaget Bisnode i uppdrag att ta fram, regional varuexportstatistik som är fördelad på arbetsställen för år 2014–2018.

 Mycket talar för att det finns ett starkt samband mellan internationalisering och företagens affärsutveckling. Företag som är mer internationaliserade har i genomsnitt högre tillväxtvilja och är mer innovativa och digitaliserade. Detta samband kan du läsa mer om i Tillväxtverkets rapport Nya trender inom export och import. Trots att internationalisering är en viktig aspekt i företagens utveckling är tillgången på regional exportstatistik bristfällig. Utmärkande är att:

  • Regional statistik om tjänsteexporten i princip helt saknas.
  • Regional statistik om globala värdekedjor (bland annat underleverantörsrelationer) finns knappast alls.
  • SCB har regional statistik om varuexporten men denna fördelas enbart efter var företagens huvudkontor ligger. Detta gör att hela exportvärdet hamnar i det län där huvudkontoret ligger även om företaget har stora arbetsställen i andra län.

Svårt i dagsläget att veta hur stor regionernas export är

Bristen på regional exportstatistik gör det svårt för regionerna, som har det regionala utvecklingsansvaret, att veta hur stor deras regionala varu- och tjänsteexport är. Denna brist försvårar även analyser av hur minskad export till följd av Brexit och coronakrisen slår mot näringslivet i en viss region. Därför finns det ett behov av en förbättrad regional exportstatistik.

För att förbättra statistiken inom detta område har Tillväxtverket sedan några år tillbaka gett konsultföretaget Bisnode i uppdrag att ta fram regional varuexportstatistik som är fördelad på arbetsställen. Det vill säga att i de fall ett företag har arbetsställen i flera län så fördelas exportvärdena ut i relation till arbetsställenas storlek. Varuexportvärdena har fördelats efter antalet anställda på olika arbetsställen i olika län i de fall företagen har flera sådana. Tidigare har Bisnode tagit fram sådan statistik för åren 2014–2017. Nu finns även statistik för år 2018 om varuexportvärden och antal exporterande företag fördelad på län, storlek och bransch.

Tidserierna för hela perioden 2014–2018 har reviderats

I samband med framtagandet av statistik för år 2018 har även vissa förändringar i metoden gjorts och hela tidsserien 2014–2018 har därför reviderats. Detta har till exempel medfört att exportvärdena skrivits upp för vissa län och skrivits ned för andra. I Västerbotten har till exempel exportvärdena skrivits upp samtidigt som de minskats för Stockholm i samband med att Bolidens varuexportvärden fördelats ut på ett nytt och mer konsekvent sätt.

Den statistik som Bisnode har tagit fram på uppdrag av Tillväxtverket är inte avsedd att ersätta befintlig statistik från SCB utan ska mer ses som ett kompletterande sätt att visa det regionala mönstret på varuexporten.

För att förbättra den regionala exportstatistiken framöver har Tillväxtverket i samarbete med andra myndigheter som arbetar med Regional exportsamverkan inlett ett arbete för att få fram en bättre regional exportstatistik.

Storstadslänen står för de största varuexportvärdena

Oavsett om man fördelar varuexportvärdet på huvudkontor eller arbetsställen så står de tre storstadslänen för de största varuexportvärdena. Om varuexportvärdena enbart fördelas efter var huvudkontoren ligger (SCB:s metod) så är det Stockholms län som står för det största varuexportvärdet. Med Bisnodes arbetsställefördelade metod är det i stället Västra Götalands län som hamnar i topp. För Skåne läns del spelar valet av metod mindre roll för varuexportvärdets storlek. Detta kan bero på att Skåne län har relativt få stora privata företag med arbetsställen i fler län.

Procentuellt är det Gotlands läns varuexportvärde som ökar mest med Bisnodes metod. Även varuexportvärdena i Västerbottens, Kalmar, Blekinge och Värmlands län ökar mycket med Bisnodes arbetsställefördelade metod. Däremot blir varuexportvärdena i Kronobergs, Västmanlands, Gävleborgs och Stockholm län lägre med Bisnodes arbetsställefördelade metod. Stockholms län tappar relativt mycket beroende på det finns många stora företag med arbetsställen även i andra län men som har huvudkontor i Stockholms län.

 Varuexportvärdet per invånare högst i Blekinge

Om man ska kunna jämföra hur internationaliserat näringslivet är i olika regioner behövs ett mer relativt mått som tar hänsyn till länens storlek. Vi har därför valt att sätta varuexportvärdet i relation till antalet invånare i respektive län. Det visar sig då att Blekinge är det län som hade högst varuexportvärde per invånare med 220 000 kronor år 2018. Strax därefter följer Västra Götalands län på 217 000 kronor och sedan kommer Västerbottens län på 197 000 kronor. Jämtlands och Gotlands län är de län som har lägst varuexportvärde även om man sätter detta i relation till befolkningens storlek. Det är viktigt att komma ihåg att län som har en tjänsteexport missgynnas vid en sådan här jämförelse. Detta understryker värdet av att få fram en bra regional tjänsteexportstatistik.

Små och medelstora företags andel av varuexporten varierar starkt mellan länen

Det är stora skillnader mellan länen när det gäller hur stor del av varuexportvärdet som kommer från stora respektive små och medelstora företag. När det gäller storstadslänen har de små och medelstora företagen en större andel av exporten i Skåne och Stockholm än i Västra Götaland. Varuexporten är mest storförtagsdominerad i Västerbottens, Norrbottens och Blekinge län, medan små och medelstora företag dominerar varuexporten mest i Jämtlands, Gotlands, Kronobergs, Hallands och Skåne län.

Branschmixen i varuexporten skiljer sig markant mellan länen

Mönstret skiljer sig mycket mellan länen när det gäller olika branschers andel av varuexportvärdet. Totalt sett är verkstadsindustrin den största branschen följt av partihandeln. Detta gäller till exempel för Västra Götalands län (se diagram nedan). I samma diagram ser vi dock att Norrbottens län har en helt annan branschmix på sin export. Här är det istället Utvinningsindustrin och Papper/Massa som är de största varuexportbranscherna. Mer statistik om vilka branscher som är viktiga i respektive län hittar du i den Excelfil som kan laddas ned i slutet av denna artikel.

Länkar till mer statistik och metoddokumentation

Här hittar du regional varu- och importstatistik fördelad på län, storlek, bransch samt antal exporterande företag i olika län. Källan är Bisnode:

Excelfil med regional varuexportstatstik fördelad på arbetsställeExcel

Här kan du ta del av Bisnodes metodbeskrivning av hur statistiken tagits fram.

Bisnodes metodbeskrivningPowerpoint

Kontakt

Jan Persson
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Tel: 08-681 9184