Tillväxtverket
Kvinna håller upp gula lappar i analysarbete med man

Analysplan

Vi behöver veta mer om företagandets drivkrafter för att stimulera till att fler företag kan, vill och vågar växa. Våra analyser ger grund till både utveckling och politik. Här finns en plan över kunskap vi planerar att ta fram under året.

Tillväxtverket tar fram och sprider kunskap kring företagande och hur det kan leda till hållbar tillväxt utifrån regionala förutsättningar. Därmed kan politikens insatser och inriktning utvecklas i enlighet med detta.

I vår analysplan för 2019 finns både en redogörelse för vårt ramverk när det gäller analyser och analysernas inriktning för året. Detta ger en bild av våra prioriteringar för att stärka och utveckla kunskap som ska leda till fler växande företag i hela Sverige.

Många analyser har beröring på våra resultatområden Förenkling, Digitalisering, Kompetensförsörjning, Affärsutveckling, Regional kapacitet samt Modern myndighet. Här behövs en beredskap för att snabbt kunna möta plötsligt uppkomna behov av dataunderlag och analyser.

Det pågår många projekt inom resultatområdena och det krävs en bred analytisk förmåga för att bearbeta olika typer av frågor. Det kan också finnas behov av analyser utanför resultatområdena, till exempel vid regeringsuppdrag eller vid omvärldsförändringar.

Bilden sammanfattar analysplanen och uppdelningen som sedan följer i texten nedan.

Utgångspunkter i analysarbetet

Företagens konkurrenskraft

Våra huvuduppgifter är att i alla delar av landet främja hållbar närings­livsutveckling och hållbar regional tillväxt samt genomföra EU:s strukturfondsprogram. Särskilt fokus ligger på att små och medelstora företag ska komma igång, växa och bli framgångsrika.

Sverige har drygt en miljon företag, allt från lokala enmansföretag till globala koncerner. Dessa är avgörande för att skapa sysselsättning och tillväxt, men även för att ge förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Idag är konkurrensen global, vilket medför både nya möjligheter och utmaningar. Förmågan att möta en allt snabbare och mer mångbottnad föränderlighet är en förutsättning för att upprätthålla och utveckla konkurrenskraften.

Vi arbetar sedan flera år med ett systematiskt förändringsarbete för att möta de nya förutsättningar, krav och möjligheter som samhälls­utvecklingen innebär för Tillväxtverkets uppdrag. Den snabba utvecklingen ställer krav på ny kunskap. Det gäller utvecklingstrender som globalisering, tilltagande urbanisering och en allt snabbare teknikutveckling. Vi behöver också följa utvecklingen inom andra områden som påverkar branscher och regioner, som värderings­utvecklingen i samhället och en ökande medvetenhet om ekonomins miljömässiga förutsättningar.

Detta ställer krav på det politiska systemet och dess förvaltning, även myndigheter behöver svara på den ökande föränderligheten i utvecklingen. Allt är emellertid inte föränderligt. En del frågor är tidlösa, som till exempel tillgång till arbetskraft med rätt kompetens och dess koppling till tillväxt. Ett annat exempel är tillgång till kapital. Det gäller framför allt nystartade företag.

Det behövs också en utvärdering av finansieringsinstrumentens effekter, både vad gäller tillståndet före finansieringen och efter insatsen. Då finns möjligheter att skapa en utvärdering där man följer företagen från finansiering och vidare till efter det att effekterna slagit igenom.

Att följa konkurrenskraftens utveckling är viktigt. Det handlar om ekonomisk förnyelseförmåga och möjligheter att stärka förutsättningarna för entreprenörskap och växande företag. All omställning leder också till sårbarhet genom att både företag och arbetstillfällen försvinner. Det kan handla om digitalisering eller den allmänna tekniska utvecklingen, men också om förändrad konkurrenskraft, till exempel genom nya konkurrentländer.

Undersökningar av Sveriges konkurrenskraft som bland annat handlar om näringsklimat, infrastruktur, utbildning, offentlig service, lagar och regler följer vi dels genom befintliga källor, dels genom egna under­sökningar. Konkurrenskraft kan också bedömas för enskilda branscher eller geografiska områden som till exempel län.

Ett företags möjligheter påverkas av många faktorer. Flera av dessa är kopplade till var företaget är beläget och vilken marknad som det agerar på. De insatser som sker för att stärka och utveckla tillväxt utgår dess­utom ofta från regionalt och lokalt baserade aktörer som till exempel regionalt utvecklingsansvariga aktörer, kommuner eller organisationer. Vi har därför som utgångspunkt att så långt möjligt beakta territoriella perspektiv i våra analyser.

Egna undersökningar och sammanställningar

En betydande del i analysverksamheten är våra egna kvantitativa och kvalitativa undersökningar av förutsättningar för tillväxt med utgångs­punkt i något av våra resultatområden, i hela ekonomin eller inom utvalda branscher.

Vissa undersökningar kommer sig av snabbt uppkomna behov. Andra undersökningar sker mer långsiktigt och därmed med en viss regel­bundenhet. Till exempel görs inom besöksnäringen återkommande undersökningar, som är en viktig källa till kunskap för näringens utveckling.

En särskilt typ av undersökningar utgör sammanställningar av kunskaps­material som vi tidigare tagit fram. Det kan handla om rapporter, artiklar, remissvar eller data. De innehåller information som går att samordna ämnesvis, branschvis eller utifrån våra resultatområden. Med utgångspunkt i detta kan vi sedan lämna samlade policy­rekommendationer. Under 2019 belyser vi exempelvis digitalisering och mångfald bland företagare.

Vi gör statistik och data tillgänglig

I våra analyser producerar och bearbetar vi egen statistik. En del publicerar vi på vår webbplats. I andra fall, som inkvarteringsstatistiken, sker publiceringen i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) och görs tillgänglig via deras webbplats.

I båda fallen finns möjlighet för den som önskar att själv ladda ner och bearbeta data. Detta ger förutsättningar att följa utvecklingen i regioner och branscher.

Vi fortsätter under året att utveckla vår kvantitativa analyskapacitet. I detta ingår att söka tillgång till mer finfördelade data för analyser, så kallad mikrodata, samt förvalta och utveckla det regionala prognosverktyget Raps och tillgänglighetshetsverktyget Pipos.

Analyser av omvärlden

Främsta skälet att bedriva omvärldsbevakning är att kontinuerligt utveckla kunskap om, och förståelse för samhällsutvecklingen. Detta kan sedan ligga som grund för beslut om myndighetens inriktning och verksamhet.

En övergripande uppgift för vår analysverksamheten är att följa omvärlds­utvecklingen och analysera olika trender som påverkar både våra huvuduppgifter och på vilket sätt arbetet ska bedrivas för att möta denna utveckling. Megatrender som globalisering, digitalisering och demo­grafiska förändringar samt värderingsförändringar har potentiellt en betydande inverkan på enskilda företag och förutsättningar för tillväxt nationellt, regionalt och lokalt.

Genom systematisk omvärldsbevakning ökar kunskapen om hur utvecklingen påverkar förutsättningarna att främja företagande och regional tillväxt. Det ger möjlighet att identifiera och analysera trender på ett tidigt stadium, vilket ökar vår förmåga att snabbt kunna prioritera inom våra uppdrag.

Vi har genom geografisk närvaro i hela Sverige särskilda förutsättningar att betrakta företagens och tillväxtens utveckling ur lokala och regionala perspektiv. Vår samlade kunskap stärks av att med stöd av kvalitativa och kvantitativa underlag ta tillvarata, och ta reda på, de förutsättningar och perspektiv som finns i olika delar av Sverige.

Under 2019 resulterar Tillväxtverkets omvärldsarbete i ett antal omvärldsanalyser i form av analysrapporter.

Analyser av konkurrenskraft och tillväxt i Sverige

Företagens villkor och verklighet

En omfattande undersökning som vi gör är Företagens villkor och verklighet som riktar sig till 30 000 små och medelstora företag. Vi har gjort den vart tredje år sedan 2002 och den är en av Europas största undersökningar av små och medelstora företag.

I den analyserar vi bland annat tillväxthinder och tillväxtförutsättningar. Här finns möjlighet att studera hur hinder och förutsättningar har förändrats över tiden och särskilt vad som påverkar företagens tillväxtvilja. Genom undersökningen kan vi leverera ny kunskap till näringspolitiken och den regionala tillväxt­politiken och även till regionala företrädare.

Dessa data är intressanta för företag. Det går att göra studier som är indelade på till exempel bransch eller regional nivå och att utforma undersökningar med tematiska områden som internationalisering eller digitalisering.

En viktig del av konkurrenskraften är också innovationsförmågan. Inom området hållbar omställning finns i framtiden möjligheter i nya nischer. Det är viktigt att företagen har möjligheter att vara innovativa inom detta område.

Tillväxtverket har gjort en stor mängd temarapporter och webbartiklar utifrån resultaten i Företagens villkor och verklighet 2017.

En av rapporterna handlar om analys av de små och medelstora företagens villkor och verklighet med hjälp av enkäten kombinerat med registerdata, samt annan relevant statistik. Ansatsen med en kombination av enkätdata och registerdata ger en bred empirisk bas och därmed hög tillförlitlighet. Med andra ord kan analysen visa om de svar som företagare gett kring till exempel olika typer av tillväxthinder också kan härledas till hur tillväxten faktiskt har sett ut för berörda grupper av företag.

Företagens villkor och verklighet har också använts till forskning. Doktoranden Johan Karlsson vid Örebro universitet har med finansiering från oss arbetat fram vetenskapliga artiklar om tillväxthinder för företag, som är på väg att bli publicerade. Under 2019 kommer en studie som inriktas på att kartlägga samband mellan företags karaktäristika och olika typer av upplevda tillväxthinder, till exempel hur företagsstorlek förhåller sig till viljan att anställa.

2019 börjar arbetet med nästa undersökning, det vill säga Företagens villkor och verklighet 2020. Jämförbara data finns för perioden 2008-2017. Det finns nu anledning att försöka sammanfatta dessa under­sökningar och besvara några centrala frågor. Vilka faktorer har bidragit till att skapa tillväxt och sysselsättning? Vad har verkat i motsatt riktning?

Detta blir således en sammanfattning av vad vi hittills kommit fram till i dessa omfattande undersökningar. Samtidigt blir det ett avstamp för det fortsatta och fördjupade analysarbetet med små och medelstora företags tillväxtförutsättningar.

Entreprenörskapsbarometern

Entreprenörskapsbarometern är Sveriges mest omfattande attityd­undersökning om inställningen till att starta och driva företag. Tidigare har den genomförts sex gånger under åren 2003-2008 av dåvarande Nutek och år 2012 samt 2016 av Tillväxtverket. Vid flertalet av dessa tillfällen omfattade undersökningen endast personer i åldern 18-30. I undersökningarna 2004, 2012 och 2016 omfattade undersökningen personer i åldern 18-70 år.

Resultatet går att bryta ned på kvinnor och män, personer med svensk respektive utländsk bakgrund, olika åldersgrupper samt län. Under­sökningen 2016 var den senaste.

Enligt tidigare använd periodicitet skulle en ny Entreprenörskaps­barometer påbörjas under 2019. Dock kommer vi istället utvärdera undersökningen utifrån det behov den tillgodoser, och den metod som använts.

Kunskap om förbättrade ramvillkor och förenkling

Ramvillkor för företagande, det vill säga lagar och regler samt tillämpningen av dem, har stor betydelse för företagens konkurrenskraft. Att skapa transparens och förutsägbarhet kring regler stärker viljan att starta och driva företag. Likaså gynnas företagande av ändamålsenliga, tydliga och förutsägbara regler och bra information om regelverk samt förutsättningar för offentligt stöd och främjande.

Att stödja företagens konkurrenskraft kräver såväl direkta insatser som utveckling av kunskap om förenkling av företagandets ramvillkor. En viktig del av vår verksamhet är att bidra till att företagen får bättre förut­sättningar med enklare och mer attraktiva villkor. Vi gör det med fokus bland annat på att skapa förutsättningar för bättre regler, bättre tillämpning av regler samt smarta digitala tjänster som förenklar myndighetskontakter och tillgång till relevant information.

Analyser av regionernas utveckling och tillväxt

Vårt uppdrag är att främja hållbar regional tillväxt. Det gäller att använda hållbarhets­perspektivet på alla nivåer. För oss handlar det kanske främst om företagens förmåga till hållbar omställning. Men det inkluderar även att den regionala nivån och det företagsfrämjande systemet arbetar med detta perspektiv.

Det är därför viktigt att analysera förutsättningar som gäller i olika geografiska områden. Sådana exempel är rapporterna Tillstånd och trender för regional tillväxt 2018 och Politik för utvecklingskraft i hela Sverige som vi lanserade under 2018.

Tillväxtverket har ett väl upparbetat arbete med frågor riktade mot landsbygderna och deras förutsättningar. Under 2018 har Tillväxtverkets roll när det gäller landsbygderna stärkts genom olika större uppdrag, inte minst genom uppdrag att samordna landsbygdspolitiken. Det är därför viktigt att analysverksamheten kan svara upp mot myndighetens centrala roll på området. En del i detta är att kunna definiera vad som avses med landsbygder i olika sammanhang och att i våra analyser såväl kunna belysa landsbygdernas särskildhet som att dessa skiljer sig åt sinsemellan varvid ett mer anpassat perspektiv behöver antas.

För att möta framtida utmaningar i landsbygderna och andra regiontyper, till exempel storstadsområdena, behöver vi prognoser. Tillväxtverket avser att i en särskild studie analysera befolkningens sammansättning, tillgång och tillgänglighet till arbete idag och år 2040.

Tillväxtverket har fått i uppdrag att bistå Regeringskansliet med regionala prognoser till Långtidsutredningen 2019. Dem ska vi leverera enligt den geografiska indelning och i den form som fastställs i dialog med Näringsdepartementet. För prognoserna i fråga används analysverktyget Raps.

Vi har också en ambition att utveckla vår förmåga att göra prognoser som har betydelse för förutsättningar för tillväxt i Sverige på nationell och regional nivå.

Analyser av olika branscher

Branschstudier

Branschstudier är ett område som naturligt ingår i analysverksamheten. Utgångspunkten är att branscher har så olika förutsättningar och utmaningar att de ställer krav på specialanalys. Dessutom kan skilda geografiska förutsättningar för företag inom samma bransch vara relevant att belysa. I detta sammanhang kan analysrapporten från 2018 kring tolkning och möjlig utveckling av statistiken kring kulturella och kreativa näringar nämnas. I området branschstudier ingår också specialstudier av industri- och tjänstenäringar.

Det är i enskilda branscher, ofta på lokal nivå, som förändringarna först blir synliga. Ett exempel är lokala sysselsättningskriser där ortens stora företag drar ner på verksamheten. I samband med detta startar ett omställningsarbete för att ersätta de förlorade jobben. Ett stöd i detta arbete är analys och statistikunderlag om den lokala arbetsmarknadens förutsättningar.

Särskilt fokus på besöksnäringen

Under 2019 inleder vi arbetet med den så kallade IBIS-undersökningen. Detta är en heltäckande undersökning av utländska turister i Sverige, som kan användas för att utveckla besöksnäringen.

Utöver detta fortsätter vi under 2019 att redovisa och analysera besöksnäringen genom undersökningen Svenskars resande, hantering av inkvarteringsstatistiken och redovisning av Turismens årsbokslut. Vi leder också arbetet med en förstudie om hur mobil­positionerings­data kan användas som datakälla för turismstatistik i Norden.

Analyser om kompetensförsörjning

Stöd till regionalt kompetensförsörjningsarbete

För att stödja det regionala arbetet med kompetensförsörjning inleder vi under 2019 ett samarbete med Region Jönköpings län. Vi ger stöd genom att ta fram data som rör regionen och stödja denna i analysarbetet. Insatsen är ett pilotprojekt.

Matchningsindikatorer

Vi har också i uppdrag att stödja det regionala analysarbetet inom området kompetens­försörjning bland annat genom årlig uppdatering av de regionala matchningsindikatorerna. Indikatorerna är en databas med ett tjugotal statistiktabellerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som på regional nivå speglar matchningen utifrån utbud och efterfrågan på olika typer av utbildad arbetskraft.

Vi har ställt samman de behov som regionernas utvecklingsansvariga har av analysstöd från oss om att tolka och utveckla indikatorerna. Utifrån denna inventering fortsätter vi förvalta och även utveckla de regionala matchningsindikatorerna under 2019. Arbetet följs upp av en referensgrupp med regionala representanter.

Analys av industrins kompetensbehov

Vi arbetar med analyser av små och medelstora företags kompetensbehov med särskild inriktning på industri. För detta uppdrag har vi anlitat en forskargrupp under ledning av Martin Henning vid Göteborgs universitet, som skrivit rapporten Kompetenser för industri i omvandling och en kortversion av den är på gång.

Analyser på uppdrag

Regeringsuppdrag och statliga utredningar

Från tid till annan får vi uppdrag att delta i olika regeringsuppdrag och statliga utredningar inom näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken. I det ingår också att komplettera utredningar med analys.

Vi ska under 2019 starta arbetet med en rapport om tillgänglighet till kommersiell och offentlig service och genomföra ett uppdrag att ta fram en kunskapsutvecklade rapport som utifrån pågående utveckling och trender, både nationellt och internationellt, beskriver utmaningar för den regionala tillväxtpolitiken inom en tioårsperiod.

I det sist nämnda uppdraget ingår också att analysera hur olika typer av regioner påverkas av utvecklingen. Dessutom ska vi lämna förslag på åtgärder för att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet.



Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.