Tillväxtverket

Fortsatt svårt att hitta rätt kompetens

Trots coronakrisen upplever nästan vart fjärde företag brist på lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder. Skillnaden är dock stor mellan olika branscher. Störst är bristen inom Bygg och delar av Transportbranschen. Mycket talar för att kompetensbristen kommer att öka efter coronakrisen till följd av ökad digitalisering och att många av de som förlorat sitt jobb under krisen fått jobb i andra branscher.

Det visar resultat från Tillväxtverkets undersökningar Företagens villkor och verklighet 2020 och Företagens villkor och verklighet - Coronaundersökningen. Läs mer om resultaten i rapporten Kompetensförsörjning i coronatider.

Svårt att få tillgång till lämplig arbetskraft även under coronakrisen

Bristande tillgång till arbetskraft är inte ett lika stort tillväxthinder under pandemin som innan, men vart fjärde företag ser detta fortfarande som ett stort tillväxthinder. Andelen företag som såg tillgången till lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder, låg enligt Företagens villkor och verklighet 2020, som genomfördes precis före krisen, på 33 procent. I Coronaundersökningen, ungefär ett år senare, i december 2020, hade denna andel sjunkit till 23 procent. Detta ligger i linje med tidigare resultat från undersökningen som visar att andelen företag som ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder sjunker när arbetslösheten ökar.

Skillnaderna mellan olika branscher är dock stora. Inom Bygg har andelen företag som har svårt att få tag i lämplig arbetskraft till och med ökat något under krisen till 50 procent. Även inom Transport och magasinering var det en mycket stor andel företag – 44 procent – som trots pågående coronakris upplevde bristande tillgång till arbetskraft som ett stort tillväxthinder. Den bristande tillgången till arbetskraft i denna bransch beror främst på att varutransporterna har fortsatt att ligga på en hög nivå medan persontransporterna drabbats hårt av krisen.

Handeln är den bransch där andelen företag som lider brist på lämplig arbetskraft, har minskat mest. Detta beror troligen på att den fysiska sällanköpshandeln har drabbats hårt under krisen, medan näthandeln har ökat. Vi ser även en kraftig minskning av andelen företag inom Hotell och restaurang som ser tillgång till arbetskraft som ett stort tillväxthinder. Det är inte så förvånande med tanke på att denna bransch är en av de absolut värst drabbade under krisen. Risken är dock uppenbar att denna bransch kan få svårt att få tag i folk när restriktionerna upphör efter pandemin. Många som arbetade där tidigare har fått jobb i andra branscher eller har till exempel börjat studera.

Störst andel företag i Norrbotten som har svårt att få tag på personal

Norrbotten är det län som har den största andelen små och medelstora företag som ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder, enligt Företagens villkor och verklighet 2020. Lägst var denna andel i Södermanlands län. Norrbottens höga andel förklaras delvis av att länet numera har stark tillväxt och låg arbetslöshet. Även vissa län som Örebro, Gävleborg och Blekinge som länge har haft relativt hög arbetslöshet visar sig dock ha en hög andel företag som ser tillgång till arbetskraft som ett stort tillväxthinder. En trolig förklaring till detta förhållande är en dålig matchning mellan arbetslösa och lediga jobb.

Tillgång till arbetskraft störst hinder i avlägset belägna landsbygdskommuner

Tyvärr går inte resultaten från Företagens villkor och verklighet 2020 att jämföra på länsnivå med resultaten från Coronaundersökningen. Den senare undersökningen är inte tillräckligt stor för att ge tillförlitliga siffror på länsnivå. Däremot kan man jämföra de båda undersökningarna på kommuntypsnivå. Det visar sig att i samtliga kommuntyper har andelen företag minskat som ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder.

Störst andel företag som ser tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort hinder finner vi både före och under coronakrisen i Landsbygdskommuner avlägset eller mycket avlägset belägna. Här samt i Landsbygdskommuner nära en större stad och i Täta kommuner nära en större stad ser vi att andelen som ser tillgång till arbetskraft som ett stort tillväxthinder inte har minskat lika mycket som i Storstadskommunerna och i Täta kommuner avlägset belägna.

Olika branscher väljer olika lösningar när de behöver kompetens

I undersökningen Företagens villkor och verklighet 2020 har vi undersökt vad företagen gör när de behöver mer kompetens. Nedan redovisas resultaten för ett urval av branscher. Inom Utvinning och tillverkning är den vanligaste lösningen att man samarbetar med andra företag, men att hyra in kompetens och att rekrytera kommer inte långt efter. Inom Bygg svarar ännu fler, över hälften av de tillfrågade (54 procent), att de samarbetar med andra företag. För Hotell- och restaurangföretagen är rekrytering den åtgärd som den största andelen företag, 51 procent, tar till när de behöver kompetens. Inom Juridik och ekonomi liknar mönstret i stora drag det som gäller för företagen totalt i alla branscher.

Brist på sökande med rätt attityd och tillräcklig yrkeserfarenhet

I Företagens villkor och verklighet 2020 frågade vi även de företag som försökt rekrytera under de tre senaste åren vilka hinder de upplevt i samband med dessa rekryteringar. Det som den största andelen företag pekade ut som ett stort hinder, var dels att få sökande med tillräcklig yrkeserfarenhet, dels att få sökande med rätt attityd. Det var 55 procent som ansåg att dessa två faktorer utgjorde stora hinder. Därefter kom att få tag i sökanden med rätt utbildning. Att sökanden inte kunde ordna bostad på orten eller inte kunde tänka sig att flytta till orten upplevdes inte som lika stora hinder, men här finns det stora regionala variationer.

Småföretagen riskerar att komma på efterkälken när det gäller kompetensutveckling

Nära hälften, 48 procent, av företagen anser enligt Företagens villkor och verklighet 2020 att intern kompetensutveckling är mycket viktig för att företaget ska växa. Kompetensutveckling kommer därmed på tredje plats efter nya försäljningskanaler och att utveckla nya varor eller tjänster, som båda anses som mycket viktiga för att kunna växa av 53 procent av företagen. Ju större företag, desto större andel svarar att kompetensutveckling är viktig.

I Coronaundersökningen uppger de större företagen i undersökningen i högre grad än de mindre att de satsat mer på kompetensutveckling under krisen. Andelen som i viss grad har satsat mer på kompetensutveckling är drygt 50 procent i företag med 50–249 anställda, medan andelen som gjort det i hög grad är fyra procent. Ju mindre företaget är, desto mindre andel är det som säger sig ha satsat mer på kompetensutveckling under krisen. För samtliga små och medelstora företag är motsvarande andelar 24 respektive 7 procent.

Det är alltså en betydligt större andel företag som före krisen anser att kompetensutveckling är mycket viktigt, än som under krisen uppger att de ökat satsningarna på kompetensutveckling. Det är troligen svårt för många företag att överblicka hur krisen och restriktionerna kommer att påverka verksamheten framåt. För företag som känner osäkerhet om framtiden, är det svårt att veta om det är värt att satsa på kompetensutveckling.

Satsningar på kompetensförsörjningen kan underlätta återstarten efter coronakrisen

Coronakrisen har skyndat på den strukturomvandling som driver på utvecklingen mot ökad digitalisering och automatisering i näringslivet. Efterfrågan ökar på arbetskraft med kompetens inom teknik, data och IT men också inom delar av transportsektorn som kräver utbildning (mekaniker och förare av tunga fordon). Det finns många branscher och yrken där det före krisen var stor brist på utbildad arbetskraft, och bristen förväntades kvarstå under en längre period.

Tillväxtverket ser stora behov av att utveckla och samordna det offentliga stödet till näringslivet för att ge bättre förutsättningar för företag att identifiera kompetensbehov samt planera och genomföra insatser för att tillgodose behoven. För att företagen ska kunna digitalisera, robotisera eller ställa om till mer klimatsmarta och cirkulära affärsmodeller behöver affärsutveckling och kompetensförsörjning gå hand i hand. Utbudet av utbildningar är svåröverblickat och motsvarar inte alltid företags och individers behov eller möjligheter att avsätta tid och resurser.

Rekommendationer för att stödja kompetensförsörjningen i företagen

För att underlätta kompetensförsörjningen i näringslivet föreslår Tillväxtverket följande:

  • Staten bör erbjuda finansiering till branschorganisationer med flera som behöver stöd för att planera och genomföra utbildningar, framför allt inom bristyrken.
  • Stärk möjligheterna för små företag att få rådgivning om frågor som rör kompetensförsörjning.
  • Stimulera tillgången till digitala utbildningar. Fler lärcentra bör etableras och befintliga utvecklas, så att fler yrkesverksamma kan ges kompetensutveckling och fortbildning.
  • Stimulera användningen av validering och utveckla regionala strukturer för validering.
  • Staten bör finansiera insatser som syftar till att förändra attityder till bristyrken.
  • Inför ett individuellt kompetenskonto som kompletterar det nationella omställningsstudiestöd som införs 2022.
  • Förbättra möjligheterna till såväl pendling som distansarbete.
  • Tillväxtverket och andra myndigheter bör få ett långsiktigt uppdrag att stödja det regionala kompetensförsörjningsarbetet.
  • Staten bör stödja regionerna med baspaket av statistik och prognoser om behov och utbud av kompetens.

Läs mer om Tillväxtverkets arbete med kompetensförsörjning

Kontakt

Jan Persson
E-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se
Telefon: 08- 681 9184